”Stadssekreterare Torsten Henrikson är en man med djärva idéer. En älsklingstanke hos honom som ha första gången framförde i en intervju i denna tidning 1947 är att bygga en helt ny stad på jungfrulig mark. Då var det Tiveden som lockade hans fantasi. Där kunde en stad läggas som var i stånd att avlasta de ansträngda storstäderna Göteborg och Stockholm. När han tog upp planen på nytt förra året i GT höll han fast vid villkoret att en sådan stad måste ligga minst 25 mil från storstäderna om det skulle vara någon mening med den.

När Göteborgs stads stora och överraskande markköp i grannkommunerna Angered och Bergum nyligen presenterades dök den henriksonska tanken upp igen fast i modifierad form. Det förklarades att en ny stad rymmande 300.000 invånare skall uppföras på de 17 kvadratkilometerna som staden köpt. Tack vare att planeringsarbetena kan bedrivas i lugn och ro har man möjligheten att undvika de misstag och nödlösningar som förstört så många nya stadsområden i Sverige. Stadssekreterare Henrikson är därför övertygad om att Göteborg kommer att kunna bygga en av Västsveriges vackraste städer därute. Vidare antyddes att området jämte Brasiliens nya huvudstad Brasilia blir den största nyplanerade staden i världen.

Det är storvulet så det förslår. Vad man undrar är om stadssekreteraren talar å egna eller å stadens vägnar. Han skall ingalunda kritiseras för att han väckt tanken, det är stimulerande och nyttigt för planerarna att djärva projekt diskuteras. Men hur mycket allvar ligger bakom? Av her Henriksons yttrande får man uppfattningen att planeringsarbetet på den nya storstaden skall börjas redan i höst och då är det bestämt hög tid att betrakta de reella förutsättningarna.

Marktillgången är säkrad genom det smarta bulvanköp staden gjorde med hjälp av Västsvenska Bygge och Bostads AB. Hr Henrikson påstår visserligen att det inte var någon bulvanaffär och att staden kopplades in efter det att bostadsbolaget tagit de preliminära kontakterna med säljarna. Men i TV-aktuellt den 24 juli sade stadssekreteraren ordagrant: ”Skulle man (i Angered och Bergum) gjort extra svårigheter eller skulle man begärt ett högre pris om man visste att det var staden? Besvarar man de frågorna med ja, så ger man ju motiven för att man sköter inköpen i annan ordning”. Detta medgivande i förening med uppköparnas blanka förnekande in i det sista att staden stod bakom markaffärerna är bevis nog för bulvansystemet.

Göteborgs stad kommer inte – med tanke på det stora bostadsprogram som måste genomföras inom överskådlig tid – att kunna ägna sig åt några storstadsprojekt à la Angered-Bergum på mycket länge. Detta måste hr Henrikson liksom övriga ledande kommunalmän vara på det klara med. Så sent som förra året förkastade han för övrigt tanken på en ny stad alldeles inpå Göteborgs knutar med orden: ”Den nya stadens befolkning skulle i stor utsträckning söka sig till storstaden om den låg helt nära denna. Människor skulle få ännu längre resor, ännu besvärligare”.

Såvitt vi förstår är den nya staden på 300.000 invånare ett fantasifullt hugskott som Göteborgs kommunalmän inte ägnar många tankar. Tar man bort den dimridån kan markköpet ses i rätt belysning. Göteborgs stad köper mark i febril takt i de grannkommuner som de med ensamutredaren K.J. Olssons stöd tydligen räknar med att inkorporera, nämligen Angered, Bergum, Torslanda, Tuve och Säve. (Hur det går med Askim är visst ännu så länge osäkert.)

Bland kommunalmän runt om i landet har det blivit en gyllene regel att en kommun under alla omständigheter och i alla lägen skall köpa så mycket mark som möjligt och kommer därtill att ett slutgiltigt inkorporeringsbeslut blir så mycket naturligare om staden äger stora områden av de aktuella kommunerna torde motiveringen till Angered-Bergum-affären vara fullständig.

Man kan naturligtvis säga att köpet på nio miljoner är en god affär för Göteborgs stad, som ingalunda kastat pengarna i sjön utan i stället placerat dem förmånligt. En annan sak är om det inköpta området är det aktuellaste som kunde komma i fråga. Tankeleken med staden Utopia tyder inte på det.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 9 augusti 1962)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Vy över Gårdsten, bostadsområdet under uppförande. Foto: Staffan Westergren 1970.