”När den byggbara marken i Göteborg började tryta såg sig stadens ansvariga för bostadsbyggandet omkring. Åt något håll måste Göteborg växa ut. Hisingen fanns förstås men bullermattorna från Säve och Torslanda flygfält täckte det mesta, så där fanns inte så mycket mark att hämta för bostäder. Angered och Bergum, där Göteborg ägde en del mark, var nästan enda möjligheten, åtminstone den som gav mest. Och så började en utveckling med ytterligare markköp, förhandlingar med kommuner och landsting om byggnadsplaner och införlivning, som också ska ske 1 januari 1967. Och i dag kan planerna för den kommande bebyggelsen i stora drag presenteras.

Riktigt slag i saken gjordes inte förrän i mitten av 1962 då Göteborgs stad i ett enda svep köpte 39 gårdar i Angered och Bergum för 9 milj kr och därmed blev ägare till nära hälften av Angereds kommun eller sammanlagt 1.700 har och i Bergums församling av Stora Lundby kommun 1.630 har eller en tredjedel av församlingen. Fler gårdar har köpts sedan dess så att Göteborgs markinnehav fn rör sig om ca 1.850 har i Angered och ca 2.480 har i Bergum.

Som jämförelse kan nämnas att hela Göteborgs nuvarande areal med hela Backa och Västra Frölunda utgör ca 14.000 har, vattenarealen dock inte medräknad.

Bolag köpte först

Det skrevs en del om Göteborgs första stora markköp 1962, eftersom staden inte förhandlat om köpen i eget namn utan genom ett tillfälligt dotterbolag till stadens bostadsaktiebolag, naturligtvis i de bästa avsikterna dvs för staden s förmånliga villkor som möjligt. Bostadsbolaget var ute efter mark att bygga på och upptäckte att där fanns oanade möjligheter att köpa och informerade stadssekreterare Torsten Henrikson, som är ordförande i bostadsbolaget, och så fick fastighetskontoret så småningom ta vid. Sedan har det gått av bara farten, när det blev klart att införlivning skulle ske och köpen har duggat tätt.

3,7 milj kr för planering

I flera omgångar har byggnadsnämnden fått anslag av stadsfullmäktige till kartläggning och planering i Angered och Bergum. 1.200.000 kr anslogs redan 1962 och tillägg på 200.000 kr gjordes för upprättande av grundkarta för stadsplan över en del av Angered som inte var medräknad i första anslaget och 2.300.000 kr anslogs förra året för ytterligare planläggning och kartläggning genom flygfotografering. Det brådskade med dessa arbeten, ty stadens markresurser var så uttömda att en schematisk dispositionsplan måste fram fort för att 2.000 lägenheter ska kunna påbörjas redan 1965, 2.000 året därpå och 6.0000 år 1968, samtliga i flerfamiljshus. Dessutom beräknas 500 enfamiljshus bli byggda de båda sistnämnda åren.

Även Göteborgsområden

Nu torde Göteborg vara rätt väl försedd med mark både på Hisingen och i Angered-Bergum, men så har också markköpen kostat c:a 12 milj. kr. 1960, över 19 milj. kr. 1961, men än 53 milj. kr. 1962 – det året gjordes storkapen i Angered-Bergum – och nära 17,5 milj. kr. under första kvartalet 1963. Sedan dess har staden fortsatt att köpa mark inte bara i Angered och Bergum och på Hisingen utan i Askim-Billdals gård med Stora Amundön – och för inte så länge sedan Tjolöholm söder om Kungsbacka, stora jordbitar som kostat 5-6 milj. kr stycket. En storstad kan kosta på sig sådana investeringar för framtiden men knappast småkommunerna. Både Stora Amundön och Tjolöholm avses bli fritidsområden och i Angered finns Vättlefjäll, ett sjörikt bergsområde, som kan bli ett utomordentligt område för vila och rekreation, om det behandlas rätt.

Angered först

Överingenjör Enar Werner har fått det både tacksamma och ansvarsfulla uppdraget att kartlägga och planera för den nya del av Göteborg som ska växa upp i nordost. Det ska bli ett kartverk i skala 1:4000 över hela Angered och Bergum, en grundkarta för stadsplan i skala 1:1000 över ett c:a 2000 har stort område i Angered, vilket först skall exploateras.

Dessutom skall en översiktskarta i skala 1:10000 utföras genom förminskning  av verket i skala 1:4000. Grundkartan för stadsplan för återstående delar av Angered och Bergum, c:a 7.800 har, ska också upprättas men det är ett arbete som tar ett par år att utföra och torde inte vara färdigt förrän 1965. Grundundersökningar ska göras särskilt i Lärjeåns dalgång, där det är lera och ända till 20 meters nivåskillnad mellan vattenytan i ån och ravinkrönet. Enligt arbetsschemat bör ett stadsplaneförslag för ett första exploateringsområde om 2.000-3.000 lägenheter vara färdigt för utställning till hösten. Det skulle täcka igångsättningen under 1966. Samtidigt måste också förslag för ett andra område, täckande minst 1967 års produktion. De som förbereder exploateringen har således händerna fulla med arbete i Angered och Bergum.” (Ur: GT 23 april 1964)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Linnarhult och Lärjehed.