Flexibelt centrum i Angered

”Det blir ingen kritikstorm à la Skärholmen kring Angereds centrum om intentionerna i den centrumutredning, som på tisdagen framlades i byggnadsnämnden, fullföljs i detaljplaneringen. Centrumutredarna generalplanekontoret och konsultföretaget Vattenbyggnadsbyrån — det vill närmare bestämt säga generalplanechefen Axel Lund och arkitekten N-F Leufstadius — understryker vikten av att inte låsa centrumutvecklingen för lång tid framöver. Det ska i stället redan i sin första etapp göras så flexibelt redan på ritbordet att dess naturliga och kontinuerliga tillväxt inte hämmas.
Angereds centrum ska smidigt kunna anpassas efter kommande generationers i dag oanade behov.

Vad som presenterades var alltså inget stadsplaneförslag för centrum. Hrr Lund och Leufstadius var när de på tisdagskvällen presenterade utredningen för pressfolket angelägna att påpeka att de fakta och synpunkter, tabeller, kartor och diagram som de samlat i en volym på, bilagorna oräknade, bortåt hundra sidor är grundmaterial för den diskussion som stadsplanerarna nu måste inleda med oräkneliga instanser, myndigheter, organisationer, handelsfolk, ungdomsvårdare, företag, socialvårdare, kultur-företrädare etc etc. Inte minst angelägna är de själva och byggnadsnämnden att gemene man, den enskilde medborgaren gör sin stämma hörd i det meningsutbytet.

Utredningen är därför tryckt i ansenlig upplaga och distribueras nu av nämnden i första hand till de kommunala instanserna. Man får också hoppas att den inte blir undanstoppad i skrivbordslådor och på bokhyllor! Det brådskar nämligen med detaljstadsplanen för första etappen. Om första etappen ska vara invigningsklar 1974 — och det måste den om de då enligt prognoserna 75 000 angeredsborna inte ska få sina timliga och andliga centrumserviceintressen försummade — måste områdets programmering och planering inledas redan nästa år. Helst skulle man förstås se första inflyttningen redan 1973 men det ger alldeles för kort tid åt programmerare, planerare, projekterare och byggare. I varje fall kommer det att krävas en mycket handfast och smidig organisation att skapa Angereds centrum. I utredningen väcks tanken att samla både byggandet och förvaltningen under en hatt.

Utredningen har tre årtal som riktmärke: 1975, 1980 och år 2000. Då beräknas Angered-Bergum ha vuxit från 5 000 inkorporeringsåret 1967 till 75 000 år 1975, 125 000 eller 150 000 beroende på utveck­lingstakten år 1980. Kring samma siffror väntas invånarantalet röra sig vid sekelskiftet.

REGIONCENTRUM

Centrum får ett centralt läge på ett 130 hektar stort område vid Gunnareds gård. Fyra områden i närheten — sammanlagd areal 150 har — är vikta för företag och verksamheter (kontor etc) som kan önska ha tillgång till de servicemöjligheter ett stort centrum kan erbjuda. Det är tänkt som centrum för hela denna del av regionen. När bron vid Agnesberg blir färdig i mitten av 70-talet ligger också en stor del av Hisingen inom influensområdet. Det är möjligt att detta centrum fått rangen av cityannex.

Det ska växa upp vid den punkt i där stadsbanan delar sig i två grenar, en mot Bergum och en mot Vättlefjäll. Motorburna besökare får tre stadsmotorvägar med fem trafikplatser till sitt förfogande och för bilförbindelsena med bostadsområdena på närmare håll svarar ett lokalt vägnät.

Stadsbanans sträckning i de här trakterna är i stort sett redan i praktiken fastställd. Den kan få formen av tunnelbana genom centrum men kan också byggas som högbana över markplanet. Utredningen anvisar möjligheterna men lämnar frågan öppen vilket man bör välja.

Var ska man då först bildligt talat först sätta centrumspaden i marken. Ja, det måste bli vid den blivande stadsbanestationen, alltså i områdets västra del, konstaterar utredarna.

INNEHÅLLET

Vad ska då centrum innehålla? Utredarna gör följande uppräkning av dess s k servicefunktioner: detalj­handel, kultur, nöje, hotell, restauranger. ”expeditioner m m”. personliga tjänster, företagstjänster, sjukvård, socialvård, utbildning, sport, i parker m m, ”religiös verksamhet”, konsulterande verksamhet, bevakning, produktionshantverk.

Men det blir också bostäder — utredningen anger 1.600 lägenheter som, riktmärke. I de idéskisser som bifogas — inga förslag utan bara anvisningar på tänkbara möjligheter att lösa planeringsuppgiften — räknar | man med ett bostadsområde i omedelbar anslutning i norr.

FRILUFTSLIV

För stadsmänniskor med friluftsintressen blir läget idealiskt. Man måste gå till Oslos Nordmarka för att finna en motsvarighet. I norr sträcker sig Vättlefjälls ”vildmark” ända in på knutarna. I söder direkt anknytning till en blivande stadspark i anslutning till Lärjeåns dalgång med dess raviner, jordfall och flora med i de här luftstrecken icke så få sällsynta arter.

Här blir det också ett stort fritidscentrum — en utredning i den frågan i har gjorts av Gako. Det blivande gymnasiet med maximum 3.000 elever blir hjärtpunkt för de aktiviteterna.

I anslutning skall en idrottsarena byggas, kanske ett Ullevi i miniatyr.

BOSTADSYTAN

Utredningen har också försökt att uppskatta det blivande behovet av våningsyta vid olika tidpunkter beroende på väntad utvecklingstakt. För 1975 skulle här behövas 215.000 kvm våningsyta. 1980 skulle behovet ha vuxit till 650.000 kvm. Vid sekelskiftet slutligen skulle utrymmesbehovet — förutsatt att Angereds centrum då blivit cityannex — ha vuxit Ull 1.700.000 kvm.

Ett centrum av jätteproportioner alltså. Utredarna jämför med Frölunda Torg. Skärholmen, Täby, de danska Rödovre och Höje-Tåstrup och Main-Taunus i Västtyskland. De konstaterar att inget av dessa centra når upp till eller planeras få sådana stora dimensioner som Angereds centrum. För att finna något som, kan slå Angereds centrum i storlek om det nu blir cityannex går de till ett av de största i Europa: Region de la Défense i Paris, där man håller på att bygga ut första etappen. Den får 900.000 kvm våningsyta, för centrumfunktioner. och därtill 4.500 lägenheter. Angereds centrum beräknas ha 3.000 lägenheter 1980. Det franska jämförelseobjektet får 23.000 parkeringsplatser för bilar.

30.000 BILAR

Där är cityannexet i Angered ett strå vassare. Där skulle man enligt prognoserna behöva plats för 30.000 bilar vid sekelskiftet. Man får onekligen visionen av en skog av parkeringshus.

Skräckvisionen ligger emellertid i ett avlägset dimhöljt fjärran. För de första två utbyggnadsetappema räknar man med enbart markparkering. Här finns ju massvis med hektar att lägga ut till parkeringsfält.

Utredarna är väl medvetna om skröpligheten i all spådomskonst, särskilt när det gäller att ange dimensioner för framtida centra:

Centrumfunktionerna ändrar snabbt struktur. Därför måste inte bara stadsplanen vara flexibel utan också själva byggnaderna. Husen måste konstrueras så att de lätt kan ändras, byta innehåll. Redan när man projekterar bostadshusen i Angereds centrum måste man förbereda dem för omändring till kontor.

OLYCKSBÅDANDE

Lite i skymundan återfinner man smått olycksbådande tonfall: Exploateringsgraden i området måste bli hög. ”Vissa delar av bebyggelsen bör därför sannolikt ha ett relativt högt vånings tal”.

Tanken låter oroväckande. Får vi en skog av höghus, ett nytt Sergels torg? Den kommande offentliga debatten kring Angereds centrum får utvisa den saken.

KEG” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 11 december 1968)

 

Bilden i sidhuvudet är hämtad från odaterat vykort från Angereds centrum