”Har ni någonsin tänkt på gatornas namn? Vad är Vasagatan annat än Vasagatan? Och Kungsgatan heter väl så bara för att man ska kunna skilja den från Drottninggatan?

Så inte för licentiat Carl Sigfrid Lindstam. För honom är varje gatunamnsskylt en roman som berättar om forna tiders människor, öden, yrken och upplevelser. D.v.s. de riktigt gamla namnen, som kommit till under seklers gång. Inte de nöddöpta gator som nu vuxit fram i nya stadsdelar runtomkring stan.

Licentiat Lindstam har givit ut en bok om Göteborgs gator där han genom forskning fått fram de olika namnens ursprung och uppkomst. Nu ligger just färdigt ett tillägg till denna bok, som antingen blir en separat bok eller skall arbetas ihop med det föregående materialet och ges ut i ny upplaga. Tillägget handlar huvudsakligast om Göteborgs nya gatunamn, men innehåller även ytterligare rön inom den gamla gatunamnshistorien.

Torrt? Tråkigt?

Inte allt. Fem munter med licentiat Lindstam och man är helt fascinerad.

Käppslängareliden, säger han med känsla. Där skulle jag vilja bo. Det är ett namn med anor, en klenod. Och han berättar om forntida strapatser och slagsmål så att den gatuskylten aldrig kan passeras utan att en hel historisk film rullas upp.

Själv bor han på en gata med franskt uttal och tysk stavning, som fått namn av två skottar: Mackllersgatan, men egentligen skulle det vara Mackliersgatan med accent på e:t.

Väder och sagor

Men nu är det alltså nya namn det gäller, och även om de gamla namnen har mer charm genom att de bygger på realiteter och de nya måste skapas fram på Gatunamnberedningens sammanträden, kan man hitta en hel del roligt här också.

Kring en lekplats i Högsbo har man t.ex. gett gatorna namn efter sagor och sagofigurer: Bergakungen, Lyckans galoscher. Och på andra ställen bygger man upp namnen kring ett enda ord; så har vädret i Biskopsgården gett anledning till både Ruskväder, Åskväder-, Yrväder, Önskeväder_ och Erik Väderhatts gata. Andra återigen försökt amerikanisera sig och kallt gatorna för både 1:a, 2:a, 3:e och 4:e Rörsgatan.

Petter Katt – en klenod

Men då och då hittar man en klenod som Peterkattsgatan, som stammar från Petrus uppstigande på biskopstronen . Petr. Cath. – Petrus kateder  – förkortades det i gamla böcker och så blev det Petterkatt, vilken i långa tider var en kyrkohögtid den 22 februari enligt gamla almenackan.

Att sedan Järnbrott fått radionamn på sina gator är ju ganska naturligt likaså att i Högsbo gatorna kring Frölundagatan samtliga har ordet FRÖ gemensamt.

– Men, säger licentiat Lindstam, det är nog inte heller så lätt att hitta på namn heller. De nya stadsdelarna som växr upp, byggs på marker som inte har några anor från gamla tider och därför ingenting att bygga namnen på. Det är i alla fall skönt att vi inte blivit helt amerikaniserade änny, ty det skulle nog bli ganska stereotypt.

Britt” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 21 oktober 1958)

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 21 oktober 1958.