Handelsföreningens fullmäktige har haft årsmöte och där presenterades en motion av hr Boman angående den interurbana telefontrafiken, beslutet blev att ingå till telegrafstyrelsen med följande framställning:

”att det närmast till hands liggande och mest genomgripande mediet för att bereda lättare tillgång till interurbana samtal vore att öka möjligheterna för dylikt samtal genom framdragandet af flera för telefonering afsedda trådar mellan orterna. Särskildt på de viktigare linierna, såsom Göteborg—Stockholm och Göteborg—Malmö, vore det höge­ligen önskvärdt, om trådarnes antal kunde ökas.

Vidare säges det i framställningen,

att det åsyftade målet torde ock kunna vinnas på en annan väg, nemligen om de interurbana samtalens antal minskades genom afskiljaude af sådana, hvilka lämpligen I kunna ersättas med andra former för meddelande.

Det är otvifvelaktigt, säges det, att åtskilliga affärssamtal, som nu ega rum på interurbana telefonledningar, äro af den beskaffenhet. att de förutsätta ett utbyte af frågor och svar eller andra meddelanden mellan de samtalande, utan egentligen blott afse ett ensidigt meddelande från den ena parten, som lika gärna kunde öfverbringas genom telegram

Förhållandet är nemligen, att telegraflinierna äro betydligt mindre anlitade är telefonlinierna, och då förefaller det i alla afseenden fördelaktigt, om en förskjutning från de senare till de förra kunde åstadkommas.

För att åstadkomma detta, förordas en nedsättning i telegramafgiften för affärsmeddelanden af visst slag. hvarförutom afsedda ; ändamålet äfven skulle främjas, om telegramafgiften finge utan särskild anmälan och afgift föras i räkning med telefonabonnenter, när dessa intelefonerade inrikes telegram.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 7 december 1900)

ilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Arbete med dragning av telefonledning 1911.