Göteborgsutställningen 1923

Nöjesfältet i kvällsbelysning

”Den pålitlige iakttagaren, som kommer upp till utställningen någon gång vid åttadraget på kvällen, lägger märke till två, sig i motsatt riktning rörande strömmar av människobarn.

Den ena, som förefaller trött och något utpumpad, har med all kraft blivit utdriven från hallarnas och montrarnas paradis och söker nu en stunds vederkvickelse i hemmets sköte innan den nästa dag söker sig in dessa kunskapens Eldorado. Den andra är levnadsglad och munter, dansar fram på lätta skor och ger allt vad som flyger och far i kunskapens träd – om det inte är planerat på nöjesfältet. Unga män i lackskor och ännu yngre kvinnor i långa, smala kjolar; stadgade medelålders herrar och vördnadsvärda åldringar, många i sällskap med verkliga matronor av aktningsbjudande årgångar genom entrén, där »Till nöjesfältet» lyser i lockande elektriskt ljus.

Här finner man typer, som skulle komma en karikatyrtecknares hjärta att drunkna som en gammaldags ångmaskin: Den London-göteborgska elegansen i sin blomma och den internationella damvärlden representerad av unga flickebarn från Masthugget och Gamlestaden. Appachtyper och stillsamma kontorister, blåhandsprydda tjänstemän i skön och behaglig omväxling.

Alla lockas till nöjesfältets härlighet av samma anledning som malen söker sig till ljuset. Och ljus finns det gott om. Se bilderna som fotografen tog i går kväll. De visa den högintressanta flygkarusellen, som förmodligen blir ännu populärare till llugveckan, det vita bandet kring dansbanans glatta tiljor, musikpaviljongen, där direktör Löfgren till regnets brusande accompagnemang spelar »Paa solen jag ser» och Petterson-Bergers »Sommarsång», fat den stackars flöjtisten, som för resten blåser alldeles utmärkt, använder pauserna till att sticka de iskalla fingrarna i munnen och låstas som om han visslade.

Till slut ha vi också en bild av den förnäma teatern som vad publikfrekvensen beträffar ledigt tager upp konkurrensen med Lorensbergsteatern. Men vänta tills premiären på Norlanderrevyn. Då skall ni få se på gnistor. Lite skandal skadar aldrig Allra minst en revyteater.

S.” (Ur: Göteborgs Dagblad 26 maj 1923)

Alla bilder i dagens inlägg är hämtade ur Göteborgs Dagblad 26 maj 1923.