Göteborgsutställningen 1923

Gamla och nya marknadshästar – om karusellerna på Nöjesfältet

”Hr Jenzén kan vara en gammal man, jag känner honom inte. Men är han inte lastgammal, minns han kanhända som jag, när de svenska marknadskungarna Pilkrans och Stettenfelt foro omkring vid marknaderna med sina hästkaruseller utan motor men med skolpojkar som drivande kraft.

Aldrig var det från pojkarnas sida fråga om ersättning i klingande mynt, däremot i fribiljetter, och det var direktören själv som utmätte dem efter vederbörandes förtjänst och eget gottfinnande. I Barnens Paradis har Sago-Greta en liten karusell, som snurrar runt efter detta system.

Den stora hästkarusellen på Liseberg, vilken även är en lejonkarusell, andra farliga djur att förglömma, skall törhända väcka ett eller annat minne till liv hos någon av nöjesfältets vandrare. Där åker både far och mor och barn. Den lilla karusellen framför utställningsteaterns entré är däremot reserverad för småttingarna. Musiken exekveras av ett positiv med sordin, om något dylikt över huvud taget kan tänkas existera.

Markandshästarna förekomma emellertid i ännu ett exemplar hos hr Jenzén och det är vid »Galoppen». Det är ett av de moderna numren på nöjesfältet. När allt kommer omkring är det säkert ett stadsnöje. Lantbon skrattar kanhända överlägset åt det. Precis som man kan spela efter »system» i penningautomaterna lär man kunna rida efter system i »Galoppen». Det är detta göteborgarna med och utan skärp i ryggen nu som bäst göra sig förtrogna med.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 16 juni 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Göteborgs Aftonblad 16 juni 1923.