”Den stora huvudgatan, som skär mitt över Heden, har högst avsevärt ändrat karaktär sedan lantbruksmötets dagar. Den utgör numera en parad av utlandsflaggor så lysande att man bör vara specialist på detta område för att riktigt finna sig till rätta, och den trafikeras i dag av framstående representanter och intresserade för aviatiken ute i hela världen.

Kamrer C.R. Cramér, ILUGS sekreterare, tog i går eftermiddag emot ett halvtjog tidningsmän för en orientering bland ILUGS sevärdheter. Man beskriver inte ILUG på några korta spalter och trots att åtskilliga av dess sidor redan skildrats i dagspressen, är det oupphörligt nyheter man stöter på i de olika avdelningarna. Hur många avdelningar ILUG har är inte så alldeles enkelt att säga; man räknar på fingrarna: den historiska med svenska, danska och norska underavdelningar, maskinavdelningen med franska, svenska, brittiska, italienska, tjeckoslovakiska och tyska avdelningar, den vetenskapliga avdelningen för kommersiell lufttrafik och avdelningen för luftpost.

När kungen i dag gjorde sin rond genom luftfartsutställningen, besåg han dess olika avdelningar enligt ovanstående program. Kamrer Cramér ansåg det i går eftermiddag välbetänkt med en liten generalrepetition och valde alltså att föra ILUGS historieskrivare denna väg.

ILUGS historiska avdelning, som förestås av ingeniör Erik Bergendahl, är av oss redan förut vid åtskilliga tillfällen omskriven. Ingeniör Bergendahl ställer oss, för att nu utgå från det äldsta svenska, öga mot öga med ett André-biorama, omgivet av de äkta linorna från den Andréeska olycksexpeditionen. Detta kompletteras med en serie Andrée-souvenirer; till och med den store upptäcktsfararens skolbetyg. En avdelning Cederström med modell inom glasskåp av hans ”Nordstjärna” representerar fortsättningen. Ett litet intressant kuriosum har ingeniör Bergendahl bl.a. kommit över, när han lyckats med samlingen införliva en biljett till de Cederströmska flyguppvisningarne på Malmen 1911. Kalaset kostade 25 öre.

Mitt emot Cederström hugfästes namnen av två andra banbrytande svenskar på aviatikens område: Ask och Thulin. Det är ganska naturligt att denna avdelning bl.a. skall upptaga en fotografisk bildserie från Thulinsverken.

Svenska marinen är kraftigt representerad inom historiska avdelningen – med en serie modeller av olika maskintyper, som kommit till användning, och denna vrå av utställningen giver också plats för en serie svenska flygfotografier, likaledes sammanbragt av marina flygare. Svenska armén går så långt tillbaka, att den visar vår äldsta armémaskin. Aeroklubben har också fått en avdelning för sig inom dessa regioner, liksom en sektion för patent och uppfinningar har inrymts.

Danmark och Norge ha båda med största intresse mottagit inbjudningen till historiska avdelningen. Att luftfarthistoriken i exempelvis Danmark inte sträcker sig över så många år bevisas av att i ett glasskåp en statyett utställes av Nervø, den danske flygare, som gjorde en tur över Köpenhamn den 3 juni 1910. Svendsens Öresundsflygning blir givetvis vederbörligen hågkommen. Inom glas förvaras åtskilliga minnen i skrift och metall från den danska flyghistorien och inte minst vällyckad är en originellt anlagd fotografisk serie. Den första Ellehammermaskinen är avdelningens verkligt konkreta utställningsföremål och torde i själva verket representera ett av de intressantaste numren inom gruppen.

Den lille, leende norrman, som för pressens män på en orientering inom norska sektionen börjar med att berätta om den gamla ballongen, som kom till Norge från Paris under belägringen 1871. Det var det första tecknet från luften, vi upplevde i Norge! Tryggve Grans maskin kanske representerar en av mellanstationerna till ett så färskt utställningsnummer som den segelmaskin, vilken provflögs så sent som i mars i år.

Det stora flertalet av ILUGS besökare torde vid sina rundvandringar genom Stora hallen med eller mot sin vilja komma att börja med den franska avdelningen. Där gives också åtskilligt av intresse. Man kan exempelvis stanna inför en elegant Farmanmaskin, avsedd för passagerartrafik, tip top ända ut i de gula gardinerna för fönstren i passagerarhytten. Att aviatiken hunnit långt ute i den stora världen belyses av den historia vår ciceron exekverar under det vi stå försjunkna inför de modernaste och nyaste typerna av fransk aviatik. Det hände sig under flygutställningen i Paris, att en av maskinerna slog ned på gatan utanför utställningslokalen, fällde samman vingarna och rullade in i salarna! Här synas stora maskiner med inskriptionerna ”Caudron” i närhteten av stommen till en jaktmaskin, uteslutande av metall och under utställningen utsatt för provbelastning.

Franska staten deltager i utställningen med en serie, belysande franska flygmaskinindustriens sätt att arbeta i miniatyrdioramor belysande de franska luftlinierna och franska betydande aviatikcentra. Man torde reservationslöst kunna instämma i att segelflygmaskinen tillhör det allra intressantaste på hela franska avdelningen.

Svenska armén inleder vägen uppåt mot Sten Sturegatan. Dess avdelning är ytterligt färsk: här återfinner man alltså bland annat en 260 hästars maskin, som tillverkades så sent som under fjolåret. Där skall besökaren inom denna avdelning också stå en smula hänförd av den stolta Rödakors-maskinen, som dock redan, liksom det mesta inom denna avdelning, fått sin beskrivning.

Engelska avdelningen lägger beslag på en mycket stor del av mittenpartiets utrymme för att inte säga alltsammans. Det är inte möjligt annat än en eller annan brist måste vidlåda någon del av denna jätteutställning: nog hade till exempel den stora torpedmaskinen på 450 hästkrafter vunnit på om den utrustats med en torped, än intressantare därigenom att mordvapnet placerats under vingen.

Den engelska avdelningen torde snart vara ute i ropet över hela landet och hela världen för sin jättemaskin, utställningens allra största och samtidigt den största i världen, som byggts med endast en motor. Detta underverk är utfört av stål helt och hållet med undantag för någon liten del av vingarna. Maskinen är byggd för bombardemang och till historien om den hör att den lär vara synnerligen lätt att manövrera. Den torde kunna taga 1,500 kg. bomber. Typen Handley Page, är annars något gammalmodig.

Bland underverken på engelska avdelningen lägger man också märke till 1,000 hästkrafters motor. Man gör, när man betraktar denna relativt smidiga lilla Napier-tingest, ofrivilligt i tankarna en jämförelse mellan den och den stora Diesel, som återfinnes i Exportutställningens maskinhall, på 2,000 hkr., Napiermotorn väger omkring 1,000 kg. Den lilla ”G. Gayn” karaktäriserar vår ciceron såsom ”för liten som jaktmaskin, bra sportmaskin och konstflygmaskin”. Den stora sjömaskinen med märket ”Fairey” på 450 hästar har sitt intresse för Sverige alldeles speciellt, därför att de en gång i tiden provflugits för Porjus-traden men inte visade sig vara fullt lämplig.

Här kan man också inom engelska avdelningen stanna inför nyheter inom flygvärlden såsom stålpropellrar, vilka fackmännen inte tveka att ovillkorligen ge epitetet framtidens.

En Vickertmaskin med namnet ”Viking” torde ha sitt speciella intresse på grund av att den kan landa både på vatten och mark.

Italien är representerat av en brungul höst elegant ”möbel” med namnet ”Savoia”. Det är en flygbåt, utrustad med två jättebomber. Så gott som mitt emot den står utställningens enda maskin tillverkad i Göteborg. Det är en liten elegant och väl utförd droska från Nordiska Phoneix.

Tjeckoslovakiens i går monterade maskin frapperar framförallt med sina färger. Den erbjuder annars intet speciellt av intresse, om den nu inte såsom så många andra gör skäl för benämningen ”bra maskin”.

Vid Junker-utställningen – vi äro nu inne på den tyska avdelningen – står direktören i Junker-koncernen, hr Fischer von Poturzyn, en förbindlig och välvillig man, som ler ett leende bakom hornbrillorna när han hör talas om ”pressen”. Junkermaskinen är, berättar direktören, helt och hållet av aluminium och av en härav speciellt utexperimenterad legering med namnet Dueralluminium. De olyckor, som hittills inträffat med Junker-maskinen kunna uteslutande tillskrivas fel i propellern, för vars tillverkning man emellertid också är sysselsatt med att utexperimentera en lämplig metall. Det material, varav Junker-maskinen tillverkats, gör den fullständigt okänslig för temperaturväxlingar.

Inom den tyska avdelningen återfinnes bland annat också en tingest, som utställningsspråket döpt till ”skärgårdskryssaren”. Det är en maskin, som skapad för Sverige. Den kan lägga till vid vilken kaj som helst, precis som en segelbåt och den är av metall och kan utan olägenhet ligga i vattnet hela sommaren.

Namnet Dornier, Friedrichshafen torde komma att stanna i minnet på många ILUGS besökare för ett par solida och imponerande nummer.

Tyska avdelningen fullbordas av en del småmaskiner, varav fackmannen särskilt fäster sig vid Rieseler.

Den vetenskapliga avdelningen inom ILUG förestås av d:r Malmer med några avdelningschefer. Benämningen ”vetenskaplig” är på samma gång riktig och missvisande, framhåller doktorn. Den vällovliga avsikten med denna avdelning är emellertid, gör d:r Malmer vidare gällande, att ge allmänheten en aning om hur man vetenskapligt prövar dött och levande material vid arméns flygskola och flygmaskinsfabrikerna på Malmslätt. Här finnes en grupp inom vetenskapliga sektionen, avsedd att belysa just denna materialprovning samt hålfasthetsförsök av olika slag. Hållfastheten är givetvis ett ytterst viktigt kapitel vid flygmaskinstillverkningen och ett rum illustrerar slående och intressant, hur de färdiga delarna prövas. Den stora allmänheten med barnets nyfikenhet på hur allt ”ser ut inuti” skall också få sin vetgirighet tillfredsställd i en modell av en flygmaskinskropp under vardande. Sprygelbelastningen är ett annat kapitel i d:r Malmers intressanta framställning, liksom en propellers tillblivelsestadier naturligt återgivas.

Deutsche Versuchsanstalt für Luftfahrt bidrager med att utställa en mätnav, en uppfinning, som tillåter bestämmande av dels vridningsmomentet, dels den dragkraft propellern åstadkommer.

Något nytt inom flygvetenskapen är de s.k. Hönigska ljuscirklarna möjliggörande landning nattetid, av vilka en kommer att uppsättas på Torslanda flygfält under flygtävlingarna.

Docent Tor Odencrantz har inom denna avdelning hand om det fotografiska materialet, som är synnerligen vittomfattande och vittspännande och vars intressantaste del rör kartläggningen. Till denna avdelning torde vi framledes givas tillfälle återkomma. Statsmeteorologen Vilhelm Lindholm slutligen har tagit på sitt ansvar att populärt skildra den del av meteorologin som äger samband med aviatiken. Postexpeditören i generalpoststyrelsen Torsten Gerle har till sist också en avdelning statistik och kartor över civil lufttrafik att visa. Sveriges generalpostdirektör är en flitig medhjälpare inom denna avdelning. Rikspostmuséet tager emellertid också efter utställningens slut hand om en stor del av sakerna inom denna avdelning.

Den internationella avdelningen med världskarta över regelbundet trafikerade luftrouter stannar också i besökarens minne.

Och något mera Ja, ett enda. I Bondegården har Fälttelegrafkårens ballongkompani ordnat det behagligt för sig. I stora visningsringen fylldes i går den stora arméballongen. Kanske har den varit till väders mer eller mindre, när detta läses.

Utan glasögon.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 20 juli 1923)

Samtliga bilder i dagens inlägg är hämtade ur Göteborgs Aftonblad 20 juli 1923.