”Blomsterregnet över utställningen har varit mer bildlikt tills i går. I huvudrestaurangens bankettsal och annorstädes i utställningsstaden har det sagts många vackra ord om utställningen och dem som byggt den. Och det har skrivits: Mera blommor!

I går eftermiddag vid tretiden gick det rätt mycket folk i den djupa ökensanden på Stora gården och visste ju intet särskilt av, när en eskader av Junkermaskiner kom svävande på rätt låg höjd. En landmaskin skilde sig helt hastigt från sina kamrater, och mellan fontänerna, där de promenerande gingo, började blomsterkvastar dala ned. Det stod på ett visitkort, fäst vid var och en: Junkers tack och farväl till Göteborg.

Det blev en rusning bland eftermiddagspubliken, ty en sådan utställningssouvenir önskade sig var och en. Det är många både göteborgare och utsocknes, som nu också knyta namnet Junkers till sina utställningsminnen.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 14 augusti 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Minareterna 1923.