”Från flera håll har under den senaste tiden en ganska besk kritik riktats mot vissa arrangemang i samband med utställningen. Senast framhölls att speditionsomkostnaderna voro oskäligt höga, och att den svenska industrien svårligen kunde bära dessa utgifter, helst som man inte kunnat göra några direkta affärer i den omfattning som man hade tänkt sig. Kritiken kan nog i många avseenden vara obefogad, i andra däremot motsatsen. Men då man klagar över att man inte kunnat avsluta några affärer på utställningen, så tyckes det i många fall som om vederbörande själva bure skulden härför. Det visar sig nämligen att stora delar av exportutställningen driva vind för våg utan tillsyn eller uppsikt av någon som helst personal, och i sådana fall, där personal funnits, har denna merendels icke varit så språkkunnig att utlänningar kunnat erhålla de upplysningar, som de behövt eller önskat. De större företagen ha i allmänhet sörjt för en fullt kvalificerad personal, men den svenska industrien består ju inte endast av sådana firmor.

Göteborgs Aftonblad har haft besök av en engelsk affärsman, vars erfarenheter av exportutställningen just gå i ovan berörda riktning. Vår sagesman hade gjort resan till Göteborg huvudsakligen med tanke på exportutställningen. Han uttalade sig för oss i synnerligen berömmande ordalag om vad han fått se, men han var däremot icke lika nöjd med det sätt, varpå många svenskar hade arrangerat sina expositioner. Han hade sålunda, för att nämna ett exempel, fått intresse för ett svenskt fabrikat från en fabrik i Mellansverige. På utställningen fanns icke någon av fabrikens representanter, och då han gärna önskade upplysningar om fabrikatet ifråga reste han upp till fabriken. Det visade sig emellertid att direktören för denna var bortrest och att det på företaget ifråga icke fanns någon person, som behärskade engelska språket i den omfattning, som var nödvändig för att en affär kunde komma till stånd. Med oförättat ärende återvände han hit till Göteborg.

En av Göteborgs Aftonblads medarbetare har företagit en rond i exportutställningens hallar för att se i vilken omfattning de olika utställningarna voro försedda med personal. Det visade sig att en ganska betydlig procent av montrarna var fullständigt avfolkad. Någon personal, upplystes det, hade icke setts till på flera veckor, om man nu undantager de personer som då och då infunno sig för att damma av de utställda föremålen.

Det kan ju hända att vederbörande utställare tröttnat på att hålla en kanske ganska dyrbar personal på sina utställningar, om nu affärerna icke motsvarat de förväntningar man haft. Men å andra sidan är det ju alldeles uppenbart, att det inte går an att låta expositionerna driva vind för våg. Att under sådana förhållanden räkna på några affärer är ju alldeles omöjligt.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 8 september 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: AB Alcometallers monter 15:3 i hall nummer15 i Metallmanufaktur i Exportutställningens hallar.