1900-talets Göteborg

En jubilator: A. Bergendahl

”En af detta samhälles mera kända personligheter, tidningsförsäljaren A. Bergendahl, firar i dag, nära åttioårig, guldbröllop med sin ungefär lika gamla maka. Då vi med anledning häraf i dag på f.m. gjorde ett besök i det trefna hemmet i stadens hus i Haga, funno vi de båda åldringarna glada och belåtna med sin värld. De hade under dagens lopp varit föremål for åtskillig hyllning, musik, uppvaktningar af barn och barnbarn, m. m.

Gubben Bergendahl var, trots den kroppsliga svaghet, ett slaganfall för aderton år sedan bibringat honom, nyter och kry och hade mycket att förtälja om gamla dagar.

”När jag för sextio år sedan började gå kring och dela ut Handelstidningen, då såg det minsann annorlunda ut har i Göteborg än nu”, sade den gamle. ’ Det fanns inte mer än 8 tidningsutdelningsställen i hela stan — ett par lågo förresten utom densamma — och till dem alla sprang jag omkring. Det gällde att kila som en katt. Det var de där kvällsinkomsterna, som hjälpte upp saken för mig. Om dagen arbetade jag på ett tryckeri för 2: 50 i veckan.

Och lösnummerförsäljningen fick man också ligga i med. När jag fått mina tidningar på kvällen, så sprang jag staden rundt. Först till järnvägen, så till Trädgårdsföreningen. Restauranten där stängdes kl. 9 på aftonen och då gällde det att skynda till Lorensberg, där ännu var öppet. Men så hann jag också med något. I genomsnitt sålde jag 100 tidningar om dagen. Det fanns lördagar då jag gjorde af med 500. Man fick äfven vara flink i fingrarna skall jag säga. Jag tog emot tidningarna i stora rullar, sedan fick jag vika dem allt efter som jag sålde. Det var annat än med de modärna maskinerna som leverera bladet fullt färdigt.

Då jag fick Göteborgs Posten gällde det att vara uppe kl. 5 om morgnarna, när de första exemplaren kommit ur pressen och så traska staden rundt. Och så det var att gno sedan på gator, där den ena stenen stack upp högre än den andra. Mörkt var det också morgnar och kvällar, ingen vidare belysning, endast en tranlykta på sin järnketting här och där. Jag minns när gasen infördes, hur folk reste långa vägar ifrån in till stan för att se på ståten. Jo, jo, det var andra tider det, än nu, då allt är så bekvämt och bra.”

Då Handelstidningens gamle utgifvare, S.A. Hedlund, några dagar före sin död gjorde en rond och tog förval af hela sin tidningspersonal, träffade han äfven gamle Bergendahl, som gjorde ett tillfälligt besök å tidningens expedition. Han tog då afsked af honom och tackade honom för godt samarbete. Ett sådant tack vilja nog alla de tidningar för hvilka han arbetat, uttala till den gamle mannen på hans hedersdag mod tillönskan om en lugn ålderdom efter ett värk samt och sträfsamt lif.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 16 november 1901)

Bilden i sidhuvudet visar förstasidan av Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 16 november 1901.