”Den ena nya stadsdelen efter den andra kommer till, husen skjuter upp som svampar efter regn, och där man nyss hade kala berg eller gröna fält ligger nu rader av bostadshus. Bostadsbristen är skriande, men när man ser hur kvarter efter kvarter växer fram, så undrar man: blir inte marknaden mättad någon gång.

Vi tänkte så, skriver en medarbetare i Göteborgs-Posten, när vi åkte Delsjövägen häromdagen och såg Stora och Lilla Torps marker ”norr om landsvägen”. Där buktade sig gröna ängar upp mot Kärralund och bortom nya ridhuset ännu så sent som för ett år sedan – nu var ängarna borta och i stället låg hus vid hus. Stadsdelen Bö har utvidgats betydligt, och alldeles ny är stadsdelen Torp. Bögatan, där rågången mellan Stora och Lilla Torps tidigare ägor gick, är nu stadsdelsgräns.

Några av husen är redan färdiga, andra håller på att färdigställas och andra påbörjas. Mellan Anders Zorngatan och Delsjövägen har HSB byggt ett par längor, närmare Kärralund på samma sida finns radhus, och norr om Anders Zorngatan är villor uppförda. Närmare 200 lägenheter skall det bli i den stadsdelen.

Kvartersnamn efter svampar och ödlor.

Och i nya Bö blir det ungefär dubbelt så många. Därefter byggs i ett kvarter 11 hus med 18 lägenheter i varje, ett par med 24 och några med 12 – sammanlagt är det 15 bostadshus och en envånings butiksbyggnad för 9 butiker, som är under byggnad eller skall påbörjas. Flera av fastigheterna i Bö inrymmer större lägenheter, upp till 4–5 rum, medan bebyggelsen i Torp huvudsakligen består av smålägenheter.

Stadsdelen Torp har fått sina kvartersnamn efter svampar – där finns Kantkremlan, Mandelkremlan, Blåmusseronen, Lärksoppen och Vaxskivlingen för att nämna några, medan kräldjuren fått ge namn åt kvarteren i Bö. Murödlan, Pärödlan, Smaragdödlan – om än inte djuren är så vackra att se på just, så är det dock en viss skönhet över deras namn.” (Ur: Expressen 21 november 1945)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Böö. Vägen till Delsjön och i bakgrunden Stora Torps ägor. Fotot taget omkring 1915.