”Vi ha äntligen fått det länge efterlängtade – en ordentlig liten vinterknäpp med klart väder och barfrost. Man hade så när glömt, hur Göteborg såg ut solförgyllt, men i går och i dag har man fått veta, att även denna stad har vackra saker att uppvisa, när det ges tillfälle. Emellertid finns det alltid folk som klagar. Ständiga Missnöjet har denna gång kastat sig över nordan, som kommer dragande, bister och hårdhänt, från kalla regioner. Snuvan frodas. Dåligt väder står göteborgarens hälsa bra ut med, men blir det vackert, så förtjockas slemhinnorna, och näsdukarna börja få åtgång. Människan är ett konstigt djur.

Söndagens nederbörd orsakades, säga de sakförståndige, av ett oväderscentrum, som i går hade dragit sig upp över nordligaste Skandinavien och sände en utlöpare nedåt Bottenhavet. I släptåg hade det hela en kraftig nordväst, av vilken vi ju hade en ganska påtaglig känning i går. Framåt kvällen drog sig vinden över på nordkanten för att i dag på morgonen blåsa med god styrka rakt nordlig. Termometern visade ett par grader under noll, och i rännstenarna bekräftade små isar, att kvicksilvret en stund rört sig under det kritiska strecket.

Barometern har gått upp betydligt under natten. Den visade omkring 750 mm. vid 7-tiden i går afton, och tolv timmar senare hade den passerat närmare tiotalet millimeterstreck på sin vandring mot höjden.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 16 januari 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Kolpråmar vid Pustervik, bilden tagen mot norr och Göta älv. I fonden skymtar Göteborgs stads elektricitetsverk. Foto år 1919.