”Oscar Fredriks församlings kommunalförening hade på tisdagen sammanträde under handl. John Öhrvalls ordförandeskap.

Sedan revisionsberättelsen för 1922 föredragits, beviljades styrelsen ansvarsfrihet.

Hr Öhrvall redogjorde därefter för ett inom styrelsen framkommet förslag till åtgärder för lastautomobiltrafikens förflyttande från Andra Långgatan. Såväl gång- som körtrafiken på denna gata är synnerligen livlig och det vore därför önskvärt, att genomgångstrafiken av större lastbilar kunde dirigeras en annan väg. De tunga bilarna h också vållat fastighetsägarne vid denna gata en hel del olägenheter. Det är obestridligt, att vissa fastigheter farit illa genom denna trafik. Styrelsen hade nu tänkt sig, att man skulle hemställa hos poliskammaren, att genomgångstrafiken av tyngre lastbilar hänvisades till exempelvis Skeppsbron eller den breddade Första Långgatan.

Ärendet föranledde en livlig diskussion. Flera talare underströko de från styrelsens sida framförda synpunkterna och vitsordade, att Andra Långgatan vore av den beskaffenheten, att den ifrågasatta åtgärden är väl motiverad.  En talare ansåg emellertid, att de stora bilarna vålla så betydande skador i snart sagt hela staden, att man i stället för att vidtaga särskilda åtgärder i fråga om Andra Långgatan borde inbjuda stadens samtliga kommunalföreningar till ett möte för behandling av frågan om huru man kunna få till stånd effektiva åtgärder mot de tunga lastbilarne. Detta är icke något speciellt husägareintresse, då det ytterst blir hyresgästerna, som få betala de reparationer, som bilarnas skadegörelse framtvingar.

Från ett håll poängterades emellertid kraftigt, att styrelsens förslag knappast torde vara realiserbart, då myndigheterna icke gärna för att skona en gata och fastigheterna vid densamma kunde tvinga de besvärliga bilarna att använda vissa andra gator. Detta skulle vara orättvist mot dem, som bo och äga husen vid dessa senare trafikleder. En framställning i saken vore därför olämplig.

Under debatten påpekades för övrigt på tal om kontrollen över gällande föreskrifters efterlevnad, att civila polismän i stor utsträckning kontrollera, att exempelvis hastighetsbestämmelserna icke överträdas.

Föreningen godkände till slut styrelsens förslag.

Styrelsen fick vidare i uppdrag att göra en ny påminnelse hos vederbörande myndigheter om önskvärdheten av att de återstående förgårdarna vid Vegagatan slopas, och den föreslagna gatuplanteringen i stället kommer till stånd. Drätselkammaren har vid ett föregående tillfälle av ekonomiska skäl icke ansett sig kunna tillstyrka arbetenas utförande. Under debatten om saken framfördes den tanken, att en del arbetare, som blir utan sysselsättning, då utställningen står färdig skulle kunna få arbete här.

Styrelsen fick slutligen i uppdrag att ingå till vederbörande myndigheter med en framställning om att vid Järntorgets omdaning man även måtte tillgodose behovet av en telegraf- och telefonstation därstädes.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 28 mars 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Andra Långgatan mot väster från Järntorget år 1915.