”Till stor glädje för helgdagsfirarna visade sig påskaftonens gråväder vara i viss mån falsk alarm. Det får dock sägas ’i viss mån’, dy beträffande temperaturen visade de båda helgdagarna en ovälkommen likhet med lördagen, vilken, som vi minnas, var ganska kall och ruskig. Det var inte alls den milda vårvärme, som det strålande solskenet lät förmoda; tvärtom kom det en svepande blåst från kyliga väderstreck, och det har varit frost på nätterna. Intet under emellertid – detta med de varma dagarna för e påsk kunde knappast vara annat än en tillfällighet.

De, som ej överansträngde sig allt för mycket i fråga om påskaftonens kulinariska njutningar utan hade något liv i behåll under de följande dagarna, visste att uppskatta solskenet. Det var sannerligen vackert i omgivningarna under dessa dagar, och det vimlade också av kringströvare. Vägarna voro på många ställen torra och bra, trots årstiden, och även i markerna kunde man vandra något så när torrskodd. Luften var klar och ljus och synerna ståtliga ute i naturen. Havet låg blått som en högsommardag, och de sista drivorna smälte ned i skrevorna.

Många personer nöjde sig naturligtvis med att flanera på stadens gator en stund före middagen, och särskilt gouterade ha trakterna kring utställningen blivit på senare tid. Uppe vid Götaplatsen kan man numera finna halva Göteborg om söndagarna. Det är mycket nytt däruppe, och utvecklingen fortskrider med synliga resultat nästan varje dag. På terrasserna vid konstmuseet utvecklas ett verkligt folkliv, och först vid sådana tillfällen, då de små människorna klättra omkring i trapporna till den monumentala byggnaden, får man fullt klart för sig, vilka betydande mått det här gäller.

Helgen har f.ö. förflutit lugnt och stillsamt. Någon ovanligt stor resandetrafik har man knappast haft, och genom en del tågdubbleringar har man sörjt för avlastning av den ökade trafik, som en helg alltid innebär. Några nämnvärda förseningar ha ej heller förekommit.

Polisen har haft obetydligt med arbete. De fyllerister, som måst inburas under helgen, ha ej uppgått till ett 30-tal. Brandkåren har haft två utryckningar, en på påskdagen och en i går. I det första fallet gällde det huset Norra Hamngatan 20, där eld uppstått genom kortslutning. Det hela avvärjdes med en pytsspruta. På annandagen alarmerades Olskroksavdelningen till Fåfängan, där elden avbrände ett litet område i ljungmarkerna, innan brandmännen hunno släcka densamma.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 3 april 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Presentägg, gjort som en väska. Bägge halvorna klädda med grovstrukturerad väv. Ursprungligen har ägget varit nästan vitt, men är nu smutsigt och mörknat. Försett med dekorativa mönsterpressade pappersremsor runt ägget. ”Metallspänne” på en av remsorna, ett saknas. På en sida om varsinn ägghalva sitter två röda snoddöglor som handtag. På ”framsidan” fäst med metalltråd en körsbärsklase i tunn formpressad och målad metall. Insidan klädd med papper med franska liljor. 1920- eller 1930-talet.