Göteborg för 120 år sedan – ur Göteborgs Aftonblad

Vad hände i Göteborg för 120 år sedan – alltså år 1896? Idag inleder jag en serie av berättelser som hämtas ur tidningen Göteborgs Aftonblad, det blir små och stora händelser och varje inlägg kommer att prydas med en annons ur tidningen för 120 år sedan. Göteborgs Aftonblad kom ut 6 dagar i veckan, måndag till lördag. Den första berättelsen är kring den misstänkte mordbrännaren Mattsson på Karl Gustafsgatan.

”Angående mordbranden natten till 26 dennes i huset nr 40 vid Karl Gustafsgatan hölls såsom i korthet i gårdagsnumret nämndes ett längre förhör i går e.m. inför poliskammaren.

Elden hade synbarligen uppstått i Mattssons kök, och hade brandcorpsen klockan 2,45 allarmerats af bokhållaren Forsberg som passerat där förbi och iaktagit eldsken från Mattssons lägenhet. vid polisförhör har den anhållne afgifvit följande berätelse:

Matsson som bott i gården omkring 6 1/2 år hade på morgonen 25 dennes kokat kaffe och vid 11-tiden på f.m. lemnat bostaden då elden i spisen var fullständigt släckt.

Dagen förut hade han besökt hustrun Johanna Granberg och sagt till henne att han ämnade sig bortåt Mölndal.

Han begaf sig nu först till Gibraltar där hans hustru är intagen sedan 2 á 3 veckor. Sedan han helsat på henne och lemnat henne 25 öre, fortsatte han sin promenad till Mölndal dit han ankom vid 2-tiden på middagen och vidare till Lindome, där han köpt biljett till Kongsbacka. Här hade han tillfrågat en polis efter en person vid namn Olaus Olsson och fått veta att denne ej fanns i staden. Han hade då tillbrakt tiden till 26 d:s på morgonen gående ute i staden och hade rest tillbaka till Lindome med morgontåget den 26:e. I Lindome hade han besökt olika personer och återvändt till fots till Göteborg den 27 dennes.

Sedan han upplysts om att polisen i Kungsbacka förnekat sig ha talat med Mattson, ändrade han sina uppgifter. Nu uppgaf han, att han icke varit längre än till Lindome, där han gått på vägen fram och åter vid stationen under natten och tillfrågat en obekant person om Olaus Olsson.

Vid förhöret i går inför poliskammaren påstod han att han 25 dennes kl. 2-6 e.m. varit i Mölndal hos sina släktingar Anna Maja och Anders Andersson. I Lindome ämnade han besöka en sin släkting Olaus Olsson i Oset, där han senast varit för tre år sedan, men denne hade han ej träffat. På middagen hade han besökt en person vid namn Olaus Svensson. På sin vandring hade han med sig sju kronor i kontanta pengar.

Då han i fredags återkom hit till staden, blef han genast anhållen af polisen och har sedan varit qvarhållen å polisstationen, tills han i går på e.m. införpassades till cellfängelset.

Då polismästaren frågade hvarför Mattsson lögnaktigt uppgifvit att han besökt Kungsbacka, svarade Mattsson undvikande att han missade sig och ej kom ihog riktigt hvar han varit. Med järnvägen hade han ej velat fara, så han alltid varit rädd om pengar.

Måleriarbetaren Ernst och Otto Jonsson uplyste att de vid 3 á 4-tiden på e.m. 25 dennes sett mattsson komma från Handtverkaregatan och gående in i porten till sin bostad.

Matsson protesterade lifligt häremot, oaktadt bröderna Jonsson förklarade sig med ed kunna fästa denna uppgift.

Änkan Maria Charlotta Pettersson har upplyst att hon vid 4-tiden på em. sagda dag sett Mattsson komma ut från sin bostad, då hon helsat på honom.

Hustrun Johanna Granberg har uppgifvit att Mattsson för henne yttrat farhogan för att illasinnade personer under hans frånvaro skulle tända på hans dyrbara lösörebo.

Ynglingen Axel Svensson hade redan vid 12-tiden på natten sett ett svagt ljussken i Mattssons kök. Som bekant allarmerades brandcorpsen först kl. 2,45 på morgonen.

Mattssons lösegendom var försäkrad i Skandia sedan 1891 för 3,000 kronor däraf 1,000 kronor för guld och silfver, som han inköpt af en sin dotter.

Då Mattsson anhölls, hade han försäkringsbrefvet i sin västficka, där han haft pappret senaste halfåret. Likaledes bar han på sig pantsedlar för 100 kronor belånade guld- och silfverpjeser. Han sade sig vara rädd att dessa papper skulle bortstjälas. Han hade en gång bestulits, hvarför han var mycket försiktig.

Oakttadt Mattsson hade ett till 3,000 kronor försäkradt lösörebo, va hans hustru intagen på fattigvården  och hade han sedan 3 månader uppburit 8 kronor i månaden i fattigunderstöd.

Husets egare upplyste att Mattsson var skyldig 6 månaders hyra med 78 kronor. Vid eldsvådan funnos i hans bostad förvarade 3 st. kannor 1 1/2 dussin gafflar, 1/2 dussin théskedar, 3 st. matskedar och en smörkopp, allt af silfver, samt 2 guldringar och ett guldur, hvilket allt jemte möbler och kläder m.m. brunnit upp.

Husvärden upplyste att Mattssons möblemang var ytterst enkelt och anspråkslöst samt af mycket ringa värde.

Huset är brandförsäkrat i Svea för 6,000 kr. och i Städernas allmänna för 9,500 kr. Skadan å fastigheten är ej värderad. Af lösegendom förstördes: för snicaremästare A.G. Bachel för 170 kr.; för Ch. Jansén för 150 kr. Dessa båda hade sin lösegendom försäkrad i Svea.

Följande personer, som ej hade assureradt, lida följande förluster: f. poliskonstapeln A Jansson för 50 kr.; änkan Maria Svensson för 50 kr.; skräddaren G. Hellaman för 10 kr. och muraren C. Larsson för 50 kr.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 31 mars 1896)

Järnsängar

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s