Regementet som marscherade förbi

Vilken stad skulle få upplåta mark till Kungl. Bohusläns regemente? Det var en fråga som väckte intresse 1906 i flera av städerna i Västsverige. Dragkampen skulle komma att ske mellan Uddevalla, Göteborg och Borås. (Bergqvist et al s. 29-32) I Göteborg lyftes frågan inför Stadsfullmäktige inför sommaren 1906 efter att chefen för Kungl. Fortifikationen ställt frågan till staden Göteborg om det fanns möjlighet att förlägga ett infanteriregemente, kostnadsfritt och med full äganderätt till Kungl. Maj:t.

Drätselkammaren ställde sig inledningsvis positiva till detta projekt och ansåg att staden ”icke böra undandraga sig att ikläda sig de uppoffringar och underkasta sig de förpliktelser i öfrigt, som i och för en dylik förläggning kunna befinnas nödiga och med stadens intresse förenliga” (GSH 1906:135).

Det lämpligaste området, ansåg drätselkammaren, vara landerierna Qvibergsnäs och Västerhed. Följande förslag fick Stadsfullmäktige att ta ställning till:

1, att förklara sig villiga:

A, att till förläggningsplats för ett infanteriregemente till Kungl. Maj:t och kronan utan ersättning upplåta enligt den i ärendet företedda promemorian erfoderligt område af landerierna Qvibergsnäs och Vesterhed jämte därtill gränande staden tillhörig mark; och

B, att i sammanhang med upplåtelsen åtaga sig dels att till en blifvande kaserntomt å nyssnämnda område anordna eforderlig väg samt framdraga ledningar för vatten, aflopp och gas och dels att tillhandahålla regementet vatten och gas emot de i nu eller framdeles för staden gällande bestämmelser angående vatten- och gasförbrukning fastställda afgifter för dylik förbrukning;

2, att meddela fortifikationsbefälhafvaren å Älfsborgs fästning underrättelse om det under mom. 1 fattade beslut; samt

3, att bemyndiga drätselkammaren att med vederbörande statsmyndighet föra de underhandlingar, hvartill samma beslut kan föranleda.
Göteborg den 5 Juni 1906
(GSH 1906:135).

Förslaget att upplåta ett 208 hektar stort område norr om Säveån väckte omedelbart en del frågor, inte minst när det gällde grundförhållandena inom landeriet Qvibergsnäs som betraktades som dåliga och skulle medföra höga kostnader. Dessutom var stora delar av området utarrenderat fram till mars 1910, det skulle bli billigare att istället lägga regementet vid Lerjeholm, sett till markpriser och arrenden, men samtidigt dyrare att bygga ut ledningar och spårväg. Det gjorde att tjänstemännen ändå förespråkade Qvibergsnäs och Vesterhedsområdet. (GSH 1906:135)

Vid en närmare granskning framkom det dock att både Qvibergsnäs och Vesterhedsområdet samt Lerjeholm inte var lämpliga på grund av för höga anläggningskostnader. Istället föreslogs att delar av Kristinedal och Kaggelyckan skulle komma att utgöra ett framtida regementsområde. Landeriet Kristinedal var 1906 utarrenderat till lantbrukaren C.F. Johansson fram till första april 1908 mot en årlig arrendeavgift på 3 290 kronor. Landeriet Kaggelyckan utarrenderades till lantbrukaren Börje L Andersson fram till första januari 1910 mot en årsavgift på 511 kronor och 31 öre. Staden hade rätt att säga upp dessa avtal med ganska kort varsel, vilket skulle underlätta etablerandet av regementet i området.

I det ursprungliga förslaget framfördes att staten skulle få äganderätten till området, men det ifrågasattes av staden. I fallet med Härlanda cellfängelse så hade staten där sin verksamhet trots att staden Göteborg fortfarande ägde marken. Det fanns, enligt stadens företrädare, inte något behov för staten att äga marken då den inte behövde belånas och pantsättas med marken som säkerhet. Det nya regementsområdet presenterads utförligt inför Stadsfullmäktige och man gjorde även jämförelser med hur övriga Västsvenska städer erbjudit staten mark. Skövde erbjöd 215 hektar med full äganderätt för staten, Skara 73 hektar också med statligt ägande, Borås 500 hektar till staten plus 178 hektar som skulle ägas av staden. Vänersborg var villigt att ge staten 113 hektar och därtill 600 hektar som fortfarande skulle ägas av staden. Uddevalla hade inga anspråk på att behålla ägandet av marken och kunde erbjuda 300 hektar jämfört med Åmål som erbjöd samma villkor men endast 200 hektar. Göteborg avvek bland städerna genom att endast vara villigt att erbjuda staten 9,4 hektar medan resterande 210,6 hektar skulle kvarstå som stadens mark. (GSH 1906:207)

I stadens förslag till staten ett år senare var det området inom Kristinedal och Kaggelyckan som föreslogs, men bara med ett begränsat statligt ägande. (GSH 1907:23) Göteborgs krav på att behålla äganderätten gillades inte av statens representant Major Grill. Han fruktade att stadens expansion förr eller senare skulle komma att medföra att kasernområdet omgärdades av bebyggelse. Det skulle kunna tvinga fram en flytt och därmed skulle regementet vara beroende av stadens offervillighet. Det var uppenbart för Göteborgs beslutsfattare att frågan om äganderätt var avgörande för om regementet skulle placeras i staden eller ej. Beslutet blev ändå att stå fast vid detta krav, vilket fick Grill att meddela att staten inte längre var intresserad av att förlägga regementet till Göteborg. Då svängde staden något i frågan och erbjöd staten området med full äganderätt, men med tillägget att om staten inte längre behövde marken skulle den kostnadsfritt återgå till staden Göteborg. Denna omsvängning intresserade inte statens representanter i byggnadskommissionen och istället inleddes förhandlingar med Uddevalla stad där regementet slutligen placerades. (Bergqvist et al s. 29-32)


Tack till Mats Fröier som tipsat om frågan om regementets placering.


Tryckt källa

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)

Litteratur

Bergqvist, Per A. & Hasslöf, J. O. Rune, Borgbygget på Kvarnberget: Kungl. Bohusläns regemente i Uddevalla 1900-1940, Stiftelsen Bohusläns försvarsmuseum, Uddevalla, 2012


Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: arkeologisk utgrävning av Härlanda kyrkoruin, 1925.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s