”Från min tillfälliga sommarbostad i Partille skrifver jag dessa rader för att göra dig mara bekant med förhållandena här, särskildt under denna sommar, hvilken kan anses som början till en nydaningsperiod för denna Göteborg närbelägna plats.

När du på järnvägen närmar dig Partilles station, framstår för din blick först och främst det gamla slottet, som du vid besök här ej för försumma att närmare skärskåda. Det står där som ett minne från svunna tider, från fordoratima glans, då stolte riddare och hulda tärnor rörde sig inom dess murar. Af denna glans och tidigare storhet finnes nu knappast mera än minnet qvar, ty slottet såväl som borggården, parken och det mästa som till egendomen hör hafva sedan länge gått sitt förfall till mötes.

Sistlidne sommar inköptes egendomen af ett bolag, som har för afsikt att genom dess styck­ning skaffa sig en god vinst. Meningen sy­nes ursprungligen hafva varit att förvandla Partille till en villastad, hvartill det genom sitt läge nära Göteborg och sin vackra natur torde hafva väl egnat sig, men då det visade sig svårt att finna löpare till de högt värdederade villatomterna, afsöndrades mark till en fabrik, som nu håller på att uppföras, och har äfven underhandlats om försäljning af annan tomt till fabrik. Under sådana förhållanden torde icke vara sannolikt att villor i större antal för sommargästers räkning här komma att uppföras, isynnerhet som ordningen inom kommunen är mindre god. Att platsen oro­ats at vilda sillar och löst folk är en känd sak, äfvensom att dessa fått fritt husera i det längsta, då någon ordningens upprätthållare utom vid högtidliga tillfällen aldrig uppenba­rar sig utan hvar och en får vara sin egen polis. Kommunen synes sätta sig öfver så­dana småsaker.

En mindre värdig gammal kyrka ha vi här, mycket smal och utan torn, hvilket ersättes af en antik klockstapel, där det hvarje sön­dag ringes i marschtakt. Gudstjenst hålles här hvarje söndag inför ett fåtaligt auditori­um. Den skulle börja kl. 10, men i sjelfva verket börjar den på mycket obestämd tid, hvilket förefaller oss Göteborgare något egen­domligt.

Äfven skolhuset befinner sig i ett synnerli­gen dåligt skick och det är fråga huruvida ens lönar sig att reparera detsamma, isynner­het som församlingen icke lär kunna visa att den eger skoltomten. Då emellertid ny skol­lärare, klockare och organist nu blifvit vald, får man väl antaga att församlingen skall be­reda honom en något så när lämplig bostad samt upphjelpa den förfallna skolsalen, så­vida icke nytt skolhus skall snart .uppföras.

Apropos ny skollärare, klockare och orga­nist i Partille, hvartill val skedde den 13 juli, så utgjorde detta val allmänna samtals­ämnet här under veckorna närmast före och efter valet. Såväl församlingsborna som som­margästerna funno sig mycket intresserade däraf.

Vikarierande skolläraren, som under ett par år gjort sig allmänt omtyckt både för dug­lighet och goda personliga egenskaper, hade några månader före valet utan eget förvållan­de kommit i mindre godt förhållande till ett förut mäktigt parti, som på det ifrigaste agi­terade emot honom. Detta mindre välbetänk­ta angrepp, hvars innersta motiv var allmänt kändt och i hög grad ogillades af alla rätt- tänkande. verkade därhän att den angripne vid valet erhöll betydlig röstöfvervikt.

I Partille är järnvägsstationen allmänna samlingsplatsen. Körelsen här är mycket liflig, i synnerhet under sommaren, och det är otvifvelaktigt att Partilles station i fråga om trafik på senaste tiden gått betydligt framåt. Men hurudan stationsbyggnad ha vi här? En liten obetydlig väntsal för ”finare folk” och ett hörn i bagagerummet för allmogen; en expeditionslokal för järnväg, telegraf och post som knappast kan kallas ett rum utan sna­rare ett krypin; en bostad for inspektören del­vis underjordisk samt fuktig och osund. Ny­byggnad af stationshuset har länge varit ifrå­gasatt, och kommunen har äfven sökt verka därför, men vederbörande ha ännu icke blif­vit färdiga med frågan. Man får emellertid hoppas att de goda förtjenster järnvägen haft denna sommar äfven skola räcka till för ett nytt stationshus på Partille, såsom det såväl behöfves.

Hvad vi äfven behöfva är ett ordentligt badhus på det att sommargästerna må få till­fälle till bad, som nu saknas. Om bolaget vill draga folk till platsen bör det först och främst låta bygga ett större ordentligt badhus for allmänheten, hvilket utan tvifvel skulle betala sig bra.

Här är sannerligen mycket att ändra och förbättra och hoppas vi om vi en annan sommar återkomma hit, att vi då skola få se början till nya och bättre förhållanden, så att Partille må blifva en behaglig plats för götebor­garna att bebo under sommaren och till och med året rundt. Billiga och beqväma kommu­nikationer och en vacker natur äro redan be­fintliga goda hjelpmedel för denna plats på dess väg framåt.

Din Axel” (Ur: Göteborgs Aftonblad 18 augusti 1897)

Bilden i sidhuvudet är hämtat från Digitalt museum: Järnvägsstationen. Partille.