En sjukhusstad med förhinder

Under 1940-talet började Göteborg att planera för ett nytt centralsjukhus som skulle placeras i stadens östra stadsdelar. Planeringen började med ett godkännande från stadsfullmäktige 1946 då man tänkte sig ett lasarettssjukhus med 960 vårdplatser och ett kronikersjukhus med 700 platser på markerna som tillhörde torpet Smörslottet i stadsdelen Sävenäs. En arkitekttävling utlystes och 1948 hade den avgjorts men sedan stannade processen av till följd av problem på byggnadsmarknaden. Åren efter kriget var det mesta byggandet reglerat och stora projekt som sjukhus föll inom ramen för ett kvotsystem. Sjukhusdirektionen fick inte tilldelat någon byggnadskvot till det nya centralsjukhuset i öster. Däremot fick Sahlgrenska sjukhuset en ny byggnadskvot och kunde expandera till ett stort undervisningssjukhus med forskning. Det stora centralkomplexet som tillkom 1959 var en satsning som krävde stora resurser och det fanns därmed inte några möjligheter att även bygga ett nytt sjukhus i öster.

I november 1961 fick sjukvårdsstyrelsen på nytt uppdraget att börja planera för ett nytt sjukhus på Smörslottets marker. Enligt de nya riktlinjerna skulle sjukhuset även bli ett undervisningssjukhus. Detta gjorde det möjligt att få statsbidrag med 25 procent på byggkostnaderna. Två år senare fattade staden beslut om sjukhusets storlek och om en generalplan för Östra sjukhuset.

Sjukhuset skulle bestå av tre huvudblock med långtidsvård, akut kroppssjukvård och mentalvård, omkring 2000 vårdplatser. Det skulle finnas följande kliniker, kvinnoklinik, internmedicin, geriatrik, allmän kirurgi, ortopedi, infektionssjukdomar, pediatrik, barnkirurgi, barnpsykiatri, rehabiliteringscentral, mentalkliniker samt långtidsvårdsklinik.

Planen för Östra sjukhuset, infektions-, kvinno- och barnklinikerna samt huvudsjukhuset kan vi känna igen. De streckade linjerna till höger i bild visar den planerade fortsättningen, där det idag är en stor parkeringsplats. Troligtvis hade även Torpakolonin bebyggts om hela planen blivit verklighet. Ur: GHT 1972-09-06.

Bygget skulle ske i tio etapper men det fattades inte något beslut kring tidsramen, inte heller stod planen i rimlig relation till förmågan att finansiera projektet. Gradvis fick planen börja anpassas till de ekonomiska möjligheterna och sjukhusets omfattning krympte. Huvudsjukhusets uppförande fördröjdes då det i första hand var viktigt att få fram en infektionsklinik samt barnklinikerna.

När projekteringen av huvudsjukhuset påbörjades 1970 var mycket i de ursprungliga planerna ändrade. Det brådskade nämligen att få igång bygget senast 1972 för att staden skulle kunna uppfylla kraven för att få statliga bidrag. Men staten blev allt mer otålig över den långsamma utbyggnaden av sjukhuset och stoppade allt stöd hösten 1971. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige, och Göteborg, var inte längre lika stark och stora projekt krävde mer eftertanke än tidigare.

Detta orsakade stor bestörtning i Göteborg och intensiva förhandlingar inleddes. Dessa ledde fram till att Socialstyrelsen tillstyrkte första etappen av huvudsjukhuset som påbörjades sommaren 1972. Men förväntningarna var 1972 att det inte skulle komma att bedrivas någon forskning vid Östra sjukhuset, det skulle istället bli ett centrallasarett med 900 vårdplatser, inklusive de som redan fanns inom de färdigställda kvinno, infektions- och barnklinikerna. (GHT, GP)

Flygfoto över Östra sjukhuset 1972. I förgrunden Robertshöjd, personalbostäderna samt barn-, kvinno- och infektionsklinikerna. Ur: GHT 1972-09-06.

Krisen under 1970-talet gjorde att staden inte ökade sin befolkning så som det hade förväntats, under en kortare period minskade även befolkningen och många områden hade tomma lägenheter. Den krympande ekonomiska ramen gjorde att staden skulle få klara sig med ett barnsjukhus, det blev till Östra sjukhuset detta lokaliserades.

När centralkliniken (tidigare kallat huvudsjukhuset) började byggas 1974 var det beslutat att det skulle få 400 vårdplatser. Hela anläggningen var färdigställd 1978. (Carlsson 1982, Olsson 1996)

Området var därefter oförändrat under ganska lång tid fram till byggandet av en nya vårdbyggnad för akutpsykiatri som öppnades 2009. Ytterligare en stor utbyggnad av sjukhuset pågår genom uppförandet av en ny stor byggnad för barnsjukhuset. Denna nya utbyggnad skall vara färdigställd 2020.

Bilden i sidhuvudet över Östra sjukhuset är från år 2008. Foto: Per Hallén.

Källor

Tidningar

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) 1972-09-06 ”Nedtrappning av Östra sjukhuset: Större planeringsvilja än investeringsförmåga”.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) 1972-09-06 ”Sjunkande ambitioner för Östra sjukhuset. Miljoner går förlorade”.

Göteborgs Posten (GP) 1972-09-26 ”Östra bantad koloss”.

Litteratur

Carlson, Gösta, Sjukvården i Göteborg 200 år: [1782-1982] : en presentation, Göteborgs sjukvårdsstyr., Göteborg, 1982

Olsson, K., Från industristad till tjänstestad 1920-1995. Stockholm 1996.


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s