Halta Lottas krog och kärlekspoppeln

Denna söndag var det långfredag år 1898 och därmed utkom inte någon tidning. Vi skall istället fördjupa oss i historia kring Halta Lottas krog i en artikel signerad Erik Bergendahl, som förutom att skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, även var ordförande i Göteborgs Hembygdsförbund.

”Det finns väl knappast någon beväringsvisa som sjungas och fortfarande sjungs så mycket över hela vårt land som ”Halta Lottas krog”. Orden är med sin putslustiga upprepning lätta att komma ihåg, melodin taktfast och medryckande. Hur har inte under många tröttsamma fältmarscher med den fullpackade ”maran” på ryggen denna visas spritlade toner satt liv i de domnande livsandarna och gjort krigalivet lite lättare att leva.

Men var låg då denna Halta Lottas krog? Att den låg i Göteborg förmäler redan orden i visan. Många gissningar har framkommit men först nu har full klarhet vunnits tack vare en minnesgod gammal göteborgska. Hon berättar att Halta Lottas krog låg i den gamla fastigheten Vallgatan 2, mitt emot restaurang Hästskon, numera Varabolagets spanska restaurang. Don Pedro Lotta kom ursprungligen från Våmbs socken i Västergötland och hon hade ett glatt humör. Hennes huvudsakliga gäster var artilleristerna från den närbelägna artillerikasernen, och medan soldaterna drack en sejdel öl sjöng Lotta glada visor och berättade roliga historier. Hon var något av en rolighetsminister och mäkta populär i hela stadsdelen.

Nu är kasernerna för länge sedan borta och här, vid Kaserntorget, reser sig nu Telegrafverkets stora anläggning. På baksidan av detta, i hörnet av Kungshöjds- och Hvitfeldtsgatorna, växer ett högt, lummigt träd, en svartpoppel (Populus Nigra), som av de gamla i trakten allmänt kallas för ”kärlekspoppeln”. Ofta ser man äldre personer stanna och eftertänksamt betrakta det vackra och ståtliga trädet och fundera över dess ovanliga namn.

Jag träffade en dag en gammal sjökapten som i många år varit bosatt i närheten och jag frågade honom om han visste anledningen till namnet i fråga. Han berättade då att när artillerikasernerna låg här var i marketenteriet anställd en ung flicka som var släkt med Lotta och hon var så vacker och behaglig i sitt sätt att hon allmänt kallades vackra Lena. Hon var trolovad med en steward på en ostindiefarare och det var således långt mellan hans besök i hemstaden. Men han skrev så mycket oftare till sin kära Lena. En gång fick hon i ett brev två små sticklingar från honom och han skrev att hon skulle plantera dem utanför sitt fönster. Om de växte och frodades så var det ett tecken på att han levde, varom ej, så hade det hänt honom något.

Vackra Lena vårdade plantorna ömt och de utvecklades snart till gröna och kraftiga träd. Tre gånger kom sjömannen hem och breven kom regelbundet från fjärran hamnstäder, men så vissnade plötsligt det ena trädet och inga brev kom längre till den längtande Lena. Först ett halvt år senare fick hon ett meddelande om att hennes fästman dött i en tropisk sjukdom och att hans stoft sänkts i Indiska oceanen.

Det blev ett hårt slag för Lena och hennes enda tröst var att hon ännu ömmare vårdade sig om det kvarvarande trädet. Det var ju en kärlekspant, sänd av hennes älskade.

Man tror att det var 1838 som träden planterades. 1909 revs artillerikasernen, och 1913 togs telegrafverkets byggnad i bruk. Det berättas att man under byggnadstiden gjorde allt för att skydda den gamla poppeln mot skada.

Men vackra Lena blev sin ungdoms kärlek trogen. Hon avslog alla friares anbud och dog, 80-årig, sörjd och saknad av många.

Det gamla 120-åriga trädet står kvar mitt i storstadens centrum och fåglarna bygger sina bon i dess lummiga krona.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 15 augusti 1959)

”Den gamla poppeln bakom Telegrafverket minner om trogen kärlek.” Foto, troligen år 1976. Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum: Carlotta.

Kärlekspoppeln stod kvar fram till slutet av 1990-talet då det fick ge plats åt en transformatorstation. (se länk till nättidningen Vårt Göteborg).

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 15 augusti 1959 och visar Vallgatan 2.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.