”Det var år 1874, som Göteborg fick denna tillökning i
sina fastigheter, hvilket skedde på bekostnad af Renströmska
fonden, som för densamma fick punga ut med omkring 80,000 kronor.

Man har påstått, att byggnaden, tillfölje felaktig
konstruktion, ej rätt uppfyller sitt ändamål eller att åtminstone dess
nytta ej motsvarar kostnaden för densamma. Utan att yttra
oss om befogenheten af detta påstående, anse vi oss böra
anteckna, att fiskhallens samtlige saluplatser numera bruka
vara upptagne och att kommersen kring dem blir allt lifligare.
Dock är det uteslutande s. k. uppköpare, som här ha sin
försäljning, fiskrarne hålla sig på det utanför belägna torget
och i sina båtar.

Stadsarkitekten von Gegerfelt har lämnat ritningen till
byggnaden, hvilken i någon mån erinrar om det
triangelsystem, hvarpå samme arkitekt visat prof i åtskilliga
landt-hus, utställningsbyggnader m. m. Fiskhallens gaflar förete
nämligen i det närmaste en triangel, hvars öfversta hörn är
spetsvinkligt och hvars båda andra blifvit till en obetydlig del
vertikalt afskurna. På så sätt har byggnaden fått omkring
tre fjärndelar tak ocli en fjärndel sidomurar. Dessa senare
äro försedde med. tillsammans fjorton smärre, på samma sätt
afskurne gafveltrianglar, som hvardera lia ett större
spetsbågs-fönster.

Murarne äro reveterade med gul tegelsten, och det
väldiga taket är täckt med galvaniserad plåt. Utmed åsen af
det senare löper en rad af ventilationsluckor.

Byggnaden håller i längd 40 och i bredd 18 meter.
Fyra dörrar leda till det inre, som är behörigen försedt med

gas- och vattenledningar samt har öfver 50 försäljningsplatser,
de fläste med bord af hvflad kalksten.

Få, om ens någon, af stadens byggnader ha fått mottaga
sa mycket klander och varit så utsatte för spe som Fiskhallen.
Man måste också medgifva, att han är mindre vacker än
egendomlig. Han liknar närmast en tornlös i parodierande
götisk stil uppförd kyrkobyggnad, som genom någon
oförklarlig naturkraft till mer än hälften nedsjunkit i jorden.

Fisktorget utgöres af de öppna platser, som omgifva
fiskhallen. Det kallas gemenligen Fiskflotten, stundom också
endast Flotten, och har sedan 1849 varit det ställe, där
köpenskap med fiskvaror idkas.” (Cederblad, s. 101-102)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Fiskhallen.

Referens

Cederblad, Albert, Göteborg [Elektronisk resurs] : skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar jämte en återblick på dess minnen …, D. F. Bonnier, Göteborg, 1884. http://runeberg.org/cedergot/