1800-talets Göteborg

Blockerar polisen gångbanorna?

Den 16 november 1898 skrev några uppretade Krokslättsbor en insändare; ”Hur länge skall det få passera att den trafikerande allmänheten skall få stiga ur vägen för på trottoiren posterande polis? Om den ändå makade sig lite åt åt sidan, så att man slapp gifva sig ut i den eländiga smörja, som alltid denna tid på året är rådande å vägen mellan spårvägs-stationen och Bommen. Krokslättsbor

Den 21 november kom svaret från polisen.

”Svar till “Krokslättsbor“.

Herr Redaktör!

Anhålles vördsamt om plats för nedan­stående genmäle å den med Krokslättsborundertecknade, den 16 november i Göteborgs Aftonblad införda uppsatsen.

Den utmed landsvägen från Getbergsängen till Bommen befintliga stenlagda gång­anan begagnas i regeln icke af poliskon­staplarna under deras patrullering, trots att de därtill ega lika stor rätt som någon an­nan Krokslättsbo. Däremot använda de den motsatta, mindre trafikerade sidan af vägen. Skulle någon konstapel därstädes utgöra något hinder for ”Krokslättsbors“ kanhända vingliga färd, böra de vända sig till konstaplarnes öfverordnade, då rättelse nog erhålles. Vägen torde för öfrigt fritt få begagnas af en och hvar, till och med en

poliskonstapel, för hvilken det är lika obeagligt som för någon annan att under det denna årstiden rådande dåliga väglaget ständigt hålla sig till den egentliga körba­nan. Vi vore för öfrigt tacksamma om Krokslättabor ville upplysa oss om det lagrum eller den förordning, som förbjuder en patrullerande landtpolis att begagna sig af gångbanorna å en landsväg.

Poliskonstaplar i Örgryte. (Ur: Göteborgs Aftonblad 21 november 1898)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Södra Vägen. Krokslätt. [tryck]; d. 1/12 1902 [bläckskrift]; Maria Perssons affär.