1800-talets Göteborg

När Trägårn hade bad – för fåglar

”Det har funnits ett bad i Trädgårdsföreningen förut en gång, nämligen för 60-70 år sedan, dock inte för människor utan för fåglar. Det var en riktigt fin konstgjord damm, och där kunde stora folkskaror stå i timtal och iaktta fågellivet precis som i Slottskogsdammarna nu för tiden. Så här skriver bl.a. en författare från den tiden:

Här se vi vidare tranan, som går där så sipp och kvinnligt snobbig som en högförnäm adelsdam av gamla skolan i en krets av plebejer. Hon är omgiven av snattrande, kvittrande sparvflockar, således en trana i sparvedans… Här kommer storken gravitatiskt vandrande på sina höga ben.. Slutligen: här se vi till och med strutsar, stundom snabbt framilande på den sluttande gräsvallen kring dammen å vilken gäss och ankor in- och utländska av olika slag, vimla om varandra, de flesta av honorna medförande var sin kull livliga ungar..

Som man ser var det intet föraktligt djurliv i och kring den dåtida Trädgårdsföreningsdammen. Dära saknades förresten ej heller påfåglar, guld- och silverfasaner, pärlhöns cochinchina dito, turturduvor o.s.v. Ja, till den lilla zoologiska trädgården i denna vrå av parken hade även sällat sig ett par fyrbenta kräk: en ekorre, en hare och en igelkott, vilka förunderligt nog levat i god grannsämja i en gemensam bur.

Vintertid, då djuren vistades inomhus, tjänstgjorde dammen som skridskobana för Göteborgs skridskoklubb. Den öppnades redan 1869 och blev strax populär. Alltemellanåt arrangerades små fester på den isbelagda dammen med kulörta lyktor och marschaller utmed stränderna. Någon gång av avbrändes där även fyrverkeri.

Allt det där är nu länge sen ett minne blott. Dammen är igenfylld, fågelbeståndet överflyttades till den i följande decennium öppnade Slottsskogsparken och allmänheten – ja, den fick fröjda sig åt Föreningens vackra blomsteranläggningar utom- och inomhus – samt åt parkmusiken med eller utan fest eller flytande ackompanjemang. Och det torde allmänheten alltjämt föredraga där på stället. Att bada väljer de säkerligen lämpligare platser. Förresten skulle det väl vara måttligt roligt att njuta solbad på en plats där Fattighusåns värsta odör gör sig påmint sommartid! Av signaturen Nid.” (Ur: Morgon Tidningen 13 december 1934)

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Morgon Tidningen 13 december 1934: Trädgårdsföreningens fågeldamm på 1870-talet efter teckning av Hallbeck.