1900-talets Göteborg

Sandsjöbacka

Stor-Göteborgs samarbetskommitté presenterade 1973 resultatet av en grundlig genomgång av områdets förflutna och möjliga framtid. Utredningen lyfter framförallt fram områdets växter, djurliv och geologi som alla uppvisar höga värden. Men det nämns också att det finns stora kulturhistoriska värden, som dock inte i sin helhet hade dokumenterats. Kulturlandskapen skulle bli en viktig del av det nybildade reservatet. Områden av extra stor betydelse ansågs finnas i Årekärr, Grönabur, Dunsered och Kimmersbo.[1]

Utredningen 1973 identifierade fyra delområden med olika inriktning. Den nordligaste delen, närmast större bostadsområden, skulle kunna förses med badplats, motionsslingor, skidspår och ridstigar samt andra anläggningar för fritid och friluftsliv. Det var ett område som kunde tåla många besökare. Det betonas dock att ingreppen måste göras med hänsyn.

Något längre söderut planerades det största av delområdena som var tänkt som strövområde. Även detta antogs kunna tåla stora mängder besökare. Stigar och mindre gångvägar skulle anläggas för att underlätta promenader, cykling och ridning i terrängen.

I den sydöstra delen av det planerade Sandsjöbackareservatet föreslogs två områden där det inte skulle ske några, eller åtminstone ganska få, ingrepp i form av nya stigar eller leder. Mindre områden skulle även skyddas som fågelreservat med tillträdesförbud delar av året.[2]

Utredningen fick ett positivt mottagande i Göteborg även om en del av remissinstanserna gärna såg att gränserna för reservatet kunde justeras i framtiden för att möjliggöra framtida bebyggelse. Museinämnden påpekade utredningens avsaknad av en kulturhistorisk inventering och önskade att en sådan skulle genomföras. Göteborgs spårvägar önskade även att det skulle kunna utredas hur kollektivtrafiken bäst skulle kunna knytas till intensivområdet i den norra delen nära Sisjön.[3]

I utredningen inför ett nytt natur- och kulturvårdsprogram för Göteborg 1979 användes undersökningen från 1973 som grund. Mellan 1973 och 1979 hade en motionsslinga anlagts vid Sisjön och en ridanläggning i Årekärr. Någon fastställd plan fanns inte 1979 för nya vandringsleder eller motionsspår i området.[4] Delar av det gamla kulturlandskapet undersöktes och redovisades i en av rapporterna till 1979 års utredning och ett rikt kulturlandskap påträffades i Gatereds, Årekärr och Tråkärrsslätt områdena.[5]

Sandsjöbacka är ett relativt sent tillskott till stadens grönområden och har långt fram i tiden inte haft någon betydande bebyggelse i närheten. Efter införlivandet av Askim började staden växa åt söder och det har under de senaste årtiondena också skett en kraftfull utbyggnad av bostadsområden och industriområden i Mölndal på nord- och östsidan av Sandsjöbackaområdet. I Kungsbacka växer bebyggelsen mot norr och tangerar på vissa platser naturområdet.

Kalvar på bete i Sandsjöbackareservatet. Foto: Per Hallén 2010.


Bilden i sidhuvudet visar en av skyltarna vid entrén till Sandsjöbacka från Sisjöhållet, ”Välkommen till Sandsjöbacka” Foto: Per Hallén 2014.


 

Litteratur

Göteborg. Fastighetskontoret, Natur- och kulturvårdsprogram för Göteborg. Rapport 2, Friluftsliv, Göteborgs fastighetskontor, Göteborg, 1979.

Göteborg. Fastighetskontoret, Natur- och kulturvårdsprogram för Göteborg. Rapport 4, Kulturlandskap, Göteborgs fastighetskontor, Göteborg, 1979.

Stor-Göteborg: Sandsjöbackareservatet, Göteborg, 1973.

Tryckt källa

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)

Noter

[1] Stor-Göteborg 1973, s. 29.

[2] Stor-Göteborg 1973, s. 31-33.

[3] GSH 1973:385.

[4] Göteborg, rapport 2,1979, s. 22-23.

[5] Göteborg, rapport 4, 1979, s. 24-25.


Text av: Universitetslektor Per Hallén, Institutionen för Ekonomi och Samhälle, avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.