1900-talets Göteborg

Angereds kommun 1950

Angered har finkammats för framtida planering

Sociologi har plötsligt kommit riktigt i ropet. Högskolan vill ha professur i ämnet och det vill lantbrukshögskolan också ha med speciell inriktning på landsbygden, Göteborg gör sociologiska undersökningar i Haga samt Lundby och grannkommunerna till Göteborg är också i färd med att låta sociologiskt finkamma sig. Nu senast har Angereds kommun låtit utföra en sociologisk undersökning av kommunen med Agnesbergs stationssamhälle för att bättre kunna planera för kommande tider och samtidigt få en kartläggning av hur kommunen egentligen ser ut i olika avseenden.

Den som gjort den sociologiska undersökningen i Angered är fil. kand., fru Eva Carsten-Wiberg, känd från undersökningen i Haga och senast från Lundby. Hon har sedan november månad förra året samlat in material om kommunen och Agnesberg och håller nu på att bearbeta det.

– Det är ju en liten kommun, upplyser fru Carsten-Wiberg, bara omkring 2.200 invånare. Man skulle kanske tro att det är en jordbrukskommun, men en undersökning av sysselsättningen visar, att det är en industrikommun, eftersom största delen av befolkningen har sin försörjning genom industriarbete, dels i kommunen där bl.a. finns AXA kvarn, Dorch, Bäcksin & Co:s färgfabrik samt en fiskmjölsfabrik, och dels i Göteborg eller andra kommuner. I Göteborg arbetar f.ö. ganska många, vilket man kan få en uppfattning om genom att ta reda på hur många som reser med tåg och bussar varje dag. Det är sammanlagt över 400, därav emellertid en del som bor i Göteborg och arbetar i Agnesberg eller på någon annan plats inom kommunen.

Industrin utslagsgivande

– Av de omkring 1.000 förvärvsarbetande i kommunen, som ju gränsar intill Göteborg och således har känning av alla de svårigheter som följer med att ligga tätt inpå en storstad, har de flesta männen eller 60 proc. Av dem sin försörjning i hemkommunen, medan 30 proc. Arbetar i Göteborg och 10 proc. I grannkommunerna. Av kvinnorna arbetar 57 proc. I hemkommunen och 43 proc. I Göteborg. Samhällets utveckling blir givetvis till stor del beroende av hur den industriella utvecklingen fortskrider. Utvidgningar förutses, men de härigenom uppkomna behoven av personalökning motverkas delvis av rationaliseringar. I en så liten kommun som Angered kan givetvis enbart det förhållandet att en industri flyttar dit förskjuta utvecklingen kraftigt. Kommunen har f.ö. utmärkt sig för en stor rörlighet i fråga om befolkningen, ty in- och utflyttningen har varit livlig till stor del beroende på att många utlänningar slagit sig ned här för en tid men gett sig av igen. Befolkningsökningen uppgår till omkring 400 personer på fyra år.

Inkorporering?

Visserligen har från auktoritativt kommunalt håll i Göteborg förklarats att staden genom inkorporeringar på de senaste åren svalt så mycket, att den har många år att göra med att smälta det. Men det där tror nu ingen riktigt på. Fru Carsten-Wiberg har genom sin undersökning i Angered fått belägg för att det finns de som tycker, att Göteborg borde ta Angered också. Någon majoritet torde de dock inte utgöra i kommunen.

– Jag har frågat arbetarna vid industrierna i kommunen efter olika önskemål och därvid har en hel del uttalat, att Göteborg borde inkorporera Angered eller delar av den. Det är främst sjukvårdsfrågorna som inverkar. Nu måste befolkningen söka lasarettsvård i Vänersborg eller Alingsås och det finns inte ens en sjukstuga i samhället. Eftersom ganska många bor i Angered och arbetar i Göteborg tycker de det är avigt att de inte ska få anlita Sahlgrenska. Och fler vill flytta ut till Angered om de bara kunde. Det är främst SKF-arbetare, som ju inte har så lång väg och är trötta på att bo i de tätbefolkade kvarteren i Gamlestaden. Men kommunen får ju inte bygga så mycket som den vill.

Bostadsbrist

– Det råder bostadsbrist också i Angered, förklarar fru Carsten-Wiberg, fast den kan naturligtvis inte jämföras med Göteborgs. 1945 var 185 personer trångbodda i Agnesberg och 197 i hela kommunen enligt normen att mer än 2 personer per rum, köket ej räknat, betraktas som trångboddhet. Därav var 53 barn. Förhållanden har inte förbättrats sedan dess utan väl försämrats. Antalet enrumslägenheter i Agnesberg är stort i förhållande till kommunen i övrigt.

– I fråga om bostad har de allra flesta som tillfrågats förklarat att de helst vill bo i sitt eget hus och efterfrågan på tomter har varit mycket stor, särskilt från göteborgare, som vill flytta ut från storstaden. Däremot finns det andra som hellre skulle vilja bo i Göteborg med hänsyn till sjukvård och skolgång. Och det är just meningen med en sådan här sociologisk undersökning att skaffa fram material till stadsplanerarna för att de skall kunna planera bebyggelse och i övrigt lägga tillrätta för kommande tider. Det skall också utarbetas en befolkningsprognos för Angered.

Fru Carsten-Wiberg har ännu inte bearbetat allt det insamlade materialet. När det är gjort torde Angereds kommunalmän ha en ganska säker grund att bygga vidare på.

Liknande sociologiska undersökningar skall också utföras i flera andra kommuner i Göteborgs grannskap. Kommer resultaten sedan att sammanställas, vilken man kan vänta har en ännu säkrare bild av utvecklingstendenserna i Göteborgs grannkommuner åstadkommas.” (Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 24 februari 1950)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Vy över Hjällbo Agnesberg 1955.