1900-talets Göteborg

Från allmänheten: Om rakstugornas söndagsstängning

”Domen som fälldes öfver samtliga barberare i Göteborg, därför att de nu liksom alltid hade sina lokaler öppna under sabbatstid, förefaller undertecknad högst märklig. Icke någon, ej ens de mest kyrkligt sinnade, hade det minsta emot att barberarne sön- och helgdagar under några få timmar på förmiddagen utöfvade sitt yrke. Detta insågs så’ väl från myndigheternas som från allmänhetens sida som ett nödvändigt arbete. Ty, låt nu 3 helgdagar inträffa efter hvarandra som förliden jul, huru skulle då den manliga befolkningen komma att se ut ifall rakstugorna blefvo stängda under sön- och helgdagar? I den paragraf hvarefter barberarne blifvit dömda står, att sådant arbete som ej kan uppskjutas må utföras. Om det nu är något arbete, som ej tål uppsköt, så är väl detta ett bland dem. Rakning hör, liksom ett bad, till menniskans välbefinnande och är ett behof. Skulle man förbjuda barberarne att hafva öppet, måste man äfven förbjuda badinrättningar m. fl. att hafva öppet på helgdagarne.
Affärsman” (Ur: Göteborgs Aftonblad 6 juli 1900)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Husargatan mot norr, med Otto C. Lehmanns rakstuga. Lehman drev verksamhet här från 1902- 1934.