1900-talets Göteborg

Stadsfullmäktige diskuterade platsen för Carl IX:des staty.

”Den af stadsfullmäktige utsedda beredningen för yttrande angående plats m. m. för den blifvande ryttarestatyn af konung Carl IX hade hemställt att statyen skulle resas å plats A (midt emellan husen nr 1 och 2 vid Kungsportsplatsen med hästens hufvud vänd mot den blifvande teaterbron) samt att nödigt belopp för postament m. m. måtte utanordnas.

Mot beredningens hemställan hade tre medlemmar, hrr öfverstelöjtnant Albert Jacobsson, lektor Axel Söderblom och arkitekt Hans Hedlund reserverat sig, med yrkande att statyn måtte resas å plats C (platsen framför trottoarkanten vid den östra båglampans stolpe, med hästens hufvud utåt Kungsportsplalsen — gamla vattenreservoarens plats).

Konstnären sjelf, professor John Börjeson, som anmodats att skriftligen afgifva sitt utlåtande angående bästa platsen för statyn, hade likaledes uttalat sig för platsen C,

En längre debatt uppstod med anledning af denna fråga.

Hr Söderblom kritiserade i ett längre anförande beredningens hemställan och framhöll de skäl som talad för platsen C. Denna plats vore icke hinderlig, då trafiken hufvudsakligen ginge i norr och söder, och den vore dessutom i estetiskt hänseende den bästa såsom också konstnären sjelf framhållit. Tal. yrkade därför bifall till reservationen.

Hr Atterberg ansåg att platsen B vore bättre än platsen A, men ville dock sluta sig till dem som yrkade på platsen C.

Hr Bring framhöll att beredningen uttryckt att platsen B ur estetisk synpunkt vore fördelaktigast och endast hade den olägenheten att den låge i brännpunkten för trafiken. Att konstnären ej förordat denna plats berodde därpå alt han böjt sig för den auktoritet som yttrat sig angående trafiken. Tal. kunde emellertid ej finna att platsen B vore sämre ur trafiksynpunkt sedt än platsen A. hvarför tal. yrkade bifall till plats B

Hr Ivar Wærn ansåg det hela för en smakfråga. Beträffande öfverstelöjtnant Jacobsons reservation, så hade denne uttalat sig för platsen A, ehuru han af auktoritetstro böjt sig för konstnärens åsikt. Vid placerandet af statyn finge man samtidigt tänka på vår; blifvande vackra teaterbro. På platsen A komme statyn midt för denna bro.                                              %

Vore det, sade tal., fråga om en mindre staty för en kommunalman, en vetenskapsman eller dylikt kunde någon af de andra platserna vara bra nog, men nu gällde det att placera en konung.

Tal. yrkade bifall till beredningens förslag om platsen A.

Hr G. Torstensson instämde med hr Bring.

Hr Sternhagen hade ej trott att frågan skulle afgöras för aftonen, då så olika meningar yppats. Men då ingen annan tycktes vilja hafva uppskof ansåg tal. sig icke böra yrka på sådant. I sjelfva saken yrkade tal. bifall till punkt A.

Sedan ännu ett par talare haft ordet och replikerat måste frågan afgöras genom dubbla voteringar. Till kontraproposition mot hufvudpropositionen, som förklarades vara beredningens förslag, antogs med 26 röster mot 16 platsen C.

I hufvudvoteringen segrade platsen C med 22 röster mot 21.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 1 februari 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: ”Provryttaren”, ställning för avprovande av lämpligaste stället å Kungsportsolatsen för Carl IX:s staty, år 1900.