”»Spotta ej i trappor och piska ej mattor och kläder i portgången», lyder en anmaning från vår Helsovårdsnämnd, som härigenom vill varna allmänheten att sprida lungsotssmitta. Då man kommer på våra salutorg för att göra sina inköp af lifsmedel, kommer man ovillkorligen att tänka härpå samt göra några reflexioner med anledning däraf.

Själf framställer jag till mig då alltid den frågan, om det är större risk gå i en trappuppgång eller vistas i närheten af mattpiskning än att göra inköp å torgen af lifsmedel, som vid blås väder öfversållats. af intorkad hästspillning, gatsmuts m. m. Äfven hos dem, som å platserna utanför saluhallen försälja lifsmedel, synes mig vara mycket stor risk inköpa dylika, enär de liksom de å torgen saluhållna lifsmedlen, såsom kött, smör, blod m. m., öfversållas af dylik med otaliga baciller blandad smuts.

Dessa senare försäljare äro ännu värre än andra utsatta för följderna af att få sina varor förorenade, hvilket bäst kan synas, om man vill göra en promenad å Kungstorget onsdagar och lördagar vid fyratiden på eftermiddagen, då stadens gatsopare hålla på med torgets rengöring. Dessa bry sig ej om att ens vattna torget före sopningen, utan ryker all upphvirflad orenlighet med vinden upp på yttre saluhallsmånglarnes varor. När skall detta oefterrättlighetstillstånd taga slut, att matvaror i minut få försäljas å torgen?

Hvarför ämnar man bygga offentligt slakthus med kylkamrar samt inreda det luxiöst?
Jo, säger man, för att få bort slakten i bondens slakterier, där den ej försiggår på ett. Snyggt och mönstergillt sätt Nåväl, köttet blir bättre handteradt i ett slakthus, men huru länge räcker det? Möjligen så länge köttfallet är helt, men sedan? Då det sedan delas i småstycken och försäljes från böndernas vagnar eller å rutorna utanför saluhallen, har den snygga behandlingen försvunnit, ty där är köttet utsatt för icke allenast temperaturens och väderlekens högst ogynnsamma in värkan, utan hvad värre är blir det där öfversålladt af milliontals bakterier, såväl lungsots- som andra, för att nu icke tala om damm och intorkad hästträck, hvaraf ingen brist finnes i luften å våra salutorg.

Finnes det ingen af herrar stadsfullmäktige, som skulle vilja tjäna samhället med att motionera om borttagning af all minuthandel med matvaror å salutorgen samt föreslå uppbyggandet af flera saluhallar å skilda ställen i staden för åtminstone minutförsäljning af lifsmedel,
frågar

Observator.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 9 april 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Marknadsdag vid Kungstorget utanför Saluhallen år 1902.