”Snickare Ivar Olsson, 81 år, var med om att bygga upp jubileet 1923. Då snickrade han och hans arbetslag ihop berg och dalbanan, Kabarethallen och Konserthallen på Liseberg – ett av jubileumsprojekten, då.

Men idag sitter han på kyrkbyhemmet och är för gammal att våga sig ut i trängseln när Göteborg fyller 350 år. Lisebergs pensionärsdag idag får vara för honom – kanske kommer hemmet att ordna med ett besök när det blivit lite lugnare i stan.

Vi väljer Ivar Olsson till Dagens jubilar, för det är ju Göteborgarnas jubileum sägs det. Vi fick en pratstund efter Tre Profilers underhållning.

– Om jag märker nåt av jubileet, nehej min själ, det kan jag inte säga, men jag har läst om det i G-P. Det var mycket folk i rörelse 1923 också.

– Jag kom hit 1922 från Trollhättan. Det fanns inget arbete att få därhemma så man fick ta det man kunde. Och då blev det Liseberg den gången. Det var bara en herrgård där när vi började.

– Jag kommer ihåg hur vi monterade upp berg-och-dalbanan. Det var ju färdiga delar från Tyskland. När vi skulle ner på kvällarna var det bara att hugga tag i en plankbit och köra iväg. Så pass styrde man ju så det gick bra – man hade ju åkt kälke!

– Om man skulle behöva bromsa var det bara att sätta ner fötterna.

– Vi var ju kvar sedan det var öppnat och då fick man gå och plocka upp hattar, hårspännen och glasögon för det gick undan på den tiden!

– Jag glömmer aldrig när vi lade golv i Konserthallen, säger han och skrockar muntert.

– Vi skulle lägga sågspån under scengolvet och hade hantlangare till att bära upp det. När vi öppnade säckarna såg vi att de tagit fel – de var fulla av gräsfrö! De kunde inte fatta hur i helsefyr det hade gått till men ville inte bära tillbaks säckarna så det fick vara. Det blev i alla fall inte utbytt medan jag var där. Så det kanske ligger därunder än…

– Jag var kvar länge efter de hade öppnat – det blev mycket övertid. Ivar Olsson hette min arbetskamrat också, men ja vet inte om han lever än. Basen hette Lomm, det kommer jag ihåg.

– Vi fick gå gratis på Liseberg hela sommaren och jag reste tillbaka till Trollhättan innan jag kom till Göteborg igen och stannade här.

– Jag går så förbaskat dåligt annars skulle jag nog gå dit på torsdagen.” (Ur Göteborgs-Posten 3 juni 1971)

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Göteborgs-Posten 3 juni 1971: Ivar Olsson.