1900-talets Göteborg

Torghandelns ordnade – Framtida bebyggande av Kungstorget

Köttaffärerna ute i det fria.

År 1889 tillsatte stadsfullmäktige en beredning för att afgifva yttrande i en del frågor rörande torghandeln, och denna beredning föreslog bl.a. att stadsfullmäktige skulle med afseende på önskvärdheten af att – till befordrande af sundhet och renlighet – styckning och försäljning af kött och fläsk i mindre partier under öppen himmel å stadens försäljningsplatser småningom upphör, hos poliskammaren anhålla, att, så snart ett nytt torg för handel med lifsmedel upplåtits, poliskammaren måtte utfärda föreskrift därom, att styckning och försäljning i mindre partier än fjärdedelsparter, likasom styckning av fläsk, icke i allmänhet tillåtes vare sig å Kungstorget utom saluhallen eller å Basargatan. Det ifrågavarande förbudet skulle dock icke lägga hinder i vägen för landtmän att fortfarande å Kungstorget i mån af utrymme stycka och afyttra kött och fläsk i huru små partier som hälst, så framt försäljningen ej är hänförlig till mångleri.

Stadsfullmäktige uppsköto afgörandet af detta förslag i afsikt att behandla det i samband med slakthusfrågan, och sedan denna i år afgjorts, har nu poliskammaren afgifvit infordradt utlåtande öfver beredningsförslaget och yttrar därvid:

Hvar kötthandeln sker.

Under den tid, som förflutit sedan ofvanberörda betänkande afgafs, har i fråga om handeln med kött och fläsk å Kungstorget den anordning vidtagits, att åt dem, som stycka och försälja kött i mindre partier, anvisats plats å Basargatan och åt öfrige försäljare af dylik vara å Kungstorget, hvarjämte styckning af fläsk till försäljning under öppen himmel numera nästan alldeles upphört.

Genom nya föreskrifter har också en förbättring åstadkommits ifråga om sundhet och renlighet vid styckning och försäljning af kött och fläsk under öppen himmel, ehuru naturligtvis icke därigenom kunnat afhjälpas alla de olägenheter, som äro därmed förenade och hvilka icke kunna helt och hållet förekommas, så länge dylik styckning medgifves. Ett förbud att stycka och försälja kött i mindre partier å Kungstorget och Basargatan skulle emellertid endast komma att beröra en del af de matvaror af detta slag, som försäljas å stadens allmänna försäljningsplatser. Å Basargatan har antalet köttförsäljare uppgåt till något öfver 100, men då utrymme för ett så stort antal numera icke utan olägenhet kan beredas, har polismyndigheten måst bestämma, att högst 75 platser för dylik försäljning hädanefter få anvisas å Basargatan samt att öfriga köttförsäljare skola hänvisas till Skanstorget och Olskrokstorget. Förbudet skulle således endast komma att afse dem, som begagna dessa 75 platser, hvaremot köttförsäljarne å Masthuggstorget, som uppgå till emellan 60 och 70, samt nuvarande och blifvande försäljare å Kusttorget, Skanstorget och Olskrokstorget blifva alldeles oberörda af förbudet.

Enligt poliskammarens åsikt torde

en fullständig omgestaltning

af kött- och fiskhandeln af sig själf komma till stånd, sedan det af stadsfullmäktige beslutade offentliga slakthuset blifvit färdigt till begagnade. Poliskammaren kan icke föreställa sig annat än att de anordningar för kreaturshandeln, djurens slaktande och köttets förvarande, som slakhuset med kreaturstorg kommer att erbjuda, skola leda därhän, att kött och fläsk i mindre partier därefter komma att försäljas af slaktare och månglare i salubodar eller saluhallar och endast undantagsvis under öppen himmel å de allmänna försäljningsplatserna. Det torde därför icke vara lämpligt att, innan slakthuset blir färdigt, meddela några särskilda, för en viss försäljningsplats gällande föreskrifter, som icke, sedan de nya bestämmelserna ifråga om matvaruhandel tillkommit, äro så af behofvet påkallade som därförut. Skulle däremot, sedan det offentliga slakthuset kommit till begagnande, det visa sig, att styckning och försäljning af kött under öppen himmel, på sätt som nu sker, kommer att fortgå, blir ett sådant påbud, som nu afsetts, säkerligen af behofvet påkallat, men bör det då afse alla stadens allmänna försäljningsplatser.

Ingen torghandel å Kungstorget.

Poliskammaren har ansett att i sammanhang med denna fråga borde tagas i öfvervägande, huruvida icke inom den närmaste framtiden all handel med landtmannaprodukter å Kungstorget måste antingen betydligt inskränkas eller helt och hållet upphöra. Genom Östra hamnkanalens igenfyllande och Kungsportsbrons ombyggande ha de närbelägna stadsdelarne och i synnerhet Kungsportsplatsen fått en helt och hållet förändrad karaktär. Det torde också icke kunna dröja länge, förrän de vid sistberörda plats belägna husen blifva ombyggda på ett sätt, som motsvarar platsens nurvarande utseende och är det uppenbart att man då icke vill finna sig i de obehag, som förorsakas genom trafiken till och från det närbelägna salutorget. På sätt här ofvan redan framhållits, kommer säkerligen, sedan det offentliga slakthuset blifvit färdigt, handeln med kött under öppen himmel å allmänna försäljningsplatser att till största delen upphöra, och för öfriga landtmannaprodukter, som å Kungstorget nu saluhållas, behöfver icke upplåtas salutorg i en af stadens förnämsta och mäst trafikerade delar, i synnerhet som plats för denna handel lätteligen kan beredas gnom anordnande af ett nytt salutorg å exercisheden eller annan närbelägen plats.

Blir handeln med landtmannaprodukter förflyttad från Kungstorget till annat salutorg, kan söder om stadens saluhall tillräckligt med utrymme afhållas för att där anordna lämpliga saluplatser till uthyrning åt månglare, och kommer likväl en så stor del af Kungstorget att återstå, att densamma jämte den mark, som nu upptages af basarbyggnader, kan indelas till byggnadstomter, hvilka med hänsyn till deras läge säkerligen blifva synnerligen värdefulla.” (Ur: Göteborgs-Posten 9 augusti 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Marknadsdag vid Kungstorget utanför Saluhallen 1902.