”Hr Atterbergs förslag till pristäflan om ny hamnplan är en utmärkt idé, som ovilkorligen borde sättas i värket. Vid en fråga af så stor betydelse för vårt samhälles framtid, för vår handel och sjöfart, som fullkomnandet af hamnen, bör man icko lika, väl, som om det gällde uppförandet af en större allmän byggnad, genom prisbelöningar, så ansenliga och hedrande som möjligt, förmå in- och utländska fackmän att göra sitt bästa till frågans lösning? Kan icko en enda lyckligt funnen idé härvidlag för vårt samhälle vara värd millioner eller bespara oss millioner? Det sorgligt ryktbara kajraset, som åtminstone har det goda med sig, att vi fått en låt vara dyrköpt erfarenhet om, hvilken grund vi hafva att bygga på, bör särskilt mana till försiktighet.

Den nyligen afslutade täflingen till stadsplan för 14:de och 15:de rotarne har också lämnat så vackra resultat, att de uppmuntra till fortsättande af detta tillvägagående. Naturligtvis måste äfven i föreliggande fall, jämte det praktiska krafvet, önskvärdheten af att Göteborgs hamn måtte få ett i allo prydligt och tilltalande utseende på det kraftigaste framhållas.

Som ett exempel på de många omständigheter, som vid en reglering af hamnen bör tagas i betraktande, må här anföras en, som ej var medtagen i hr Atterbergs motion.

Den väldiga fabriksvärksamhet, som särskilt senare år utvecklats på andra sidan älfven, kommer nog, sedan vi hunnit öfver den nuvarande »dyra tiden», att blifva alltmer storartad och omfattande. Och ifall, såsom väl är att hoppas, Göteborg fortsätter sitt framåtskridande i samma proportion som under de senaste 50 åren, hafva vi sannolikt om 25 år en storstad med omkring 250.000 invånare. Sedan beslutade sammanslutningen mellan de båda kommunerna fullständigt genomförts, kommer en gång i framtiden, kanske redan efter ett eller annat decennium frågan om sammanbinda skeppsbron med Lindholmen en bro att tvinga sig fram såsom en nödvändighet En hamnplan, som ej tagit med i beräkningen det framtida behofvet af en dylik bro, kan med rätta anses ofullständig ock otillfredsställande.

Tillslut några ord om huru denna bro enligt insändarens och säkerligen många andras mening lämpligast borde vara beskaffad. En svängbro, som måste öppnas minst 10 gånger i timmen — för hvarje in och utgående båt —, skulle vara till mera skada än gagn. Det enda praktiska voro därför en hängbro så högt öfver vattenytan, att alla fartyg, som skola förbi, kunna obehindradt gå under densamma; då måste nämligen alla fartyg, bestämda att trafikera den inre delen af Göteborgs hamn, i afseende på masterna inrättas så att de kunna komma fram under bron. Huruvida för fartyg med högre mastkonstruktioner inträde, kunde genom någon särskild inrättning beredas, eller om dessa måste stanna i en yttre hamn, är ett problem, hvars lösning nog kan komma att med några år försena byggandet af bron i fråga.

Dylika broar finnas i utlandet på många ställen, först att nämna mellan Newyork och Brooklyn, men äfven vid städer, underlägsna det nuvarande Göteborg, t. ex. vid Bonn öfver Rhen; och äfven i Sverige hafva vi brobyggnader, om också af helt annat slag. som i afseende på djärf konstruktion torde öfverträffa den här föreslagna.

Platsen för en sådan här i Göteborg har naturen själf utstakat. Invid Bläsan är älfven smalast, och dess stränder på båda sidor så höga och erbjuda så goda landfästen, att näppeligen någon annan plats för detta ändamål kan komma i fråga; om nämligen Bangatan utdrages till elfven, antingen i rät linie eller något i samma riktning som dess lilla fortsättning, Bagaregatan.

Denna bro borde byggas hållbar under århundraden, göras rymlig nog för en tillväxande trafik och stark att bära såväl spårvägen som andra betydliga tyngder. Den blefve därför ett rätt dyrbart företag, men kunde göras inbringande genom upptagande af bropängar. Med sina betydliga dimensioner, sina torn på landfästena och andra prydnader kommer den att synas på stora afstånd och att utöfva ett storartad t inflytande på stadens utseende. Den blefve säkerligen en besökt promenadplats för många, som komma att njuta af dess vidsträckta och lifliga utsikt öfver hamnen och staden.

Y.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 17 januari 1902)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Gamla Bläsan. 1914.