”Främlingsströmmen till norden har nu efter midsommar ändtligen börjat taga god fart. Så anlände hit med Londonbåten i söndags ett hundratal engelsmän och med Grantonbåten omkring ett 30-tal skottar. Någon nämnvärdare stegring i turisttrafiken från det stora öriket synes emellertid icke vara att vänta. Såsom en viktig orsak härtill angifves, att ångbåtarne hit endast kunna öfverföra ett jämförelsevis begränsadt antal första klasspassagerare eller cirka 200 i veckan. Med den korta turistsäsong, som vi ha, skulle det ej löna sig för ångbåtsbolagen att hålla dyrbara turistångare. De finge hållas i gång endast ett par, högst tre månader under året. I Norge har man på ett mykcet praktiskt sätt löst denna svårighet, i det man inrättat ångarne å Newcastle–Bergen-traden med en massa hytter, som om vintermånaderna, då passagerartrafiken ligger nere, kunna tagas bort och utrymmet begagnas för gods. På detta sätt har man beredt sig möjlighet att endast å nämnda trade öfverföra från ena landet till det andra 600 passagerare i veckan.

Medan det sålunda ännu är förbundet med svårighet att få turistströmmen från England att i nämnvärdare grad öka sig, så är förhållandet motsatt beträffande Tyskland och Danmark. Antalet resande hit från dessa land har ökats vida mer än man någonsin vågat hoppas. För några dagar tillbaka gästades t.ex. vår stad af en dansk turisttrupp på 80 personer. Om än tyskar och danskar i regel icke lägga ned så mycket pängar under sina lustfärder som t.ex. engelsmännen, så är det ju dock mycket glädjande att våra grannar i söder och på andra sidan Sundet börja hälsa på oss.

Under den närmaste tiden hitväntas en mängd främlingar. Så anländer den stora eleganta engelska ånglustyachten ’Argonout’ om 5,000 tonst omkring den 27 dennes till Marstrand, där två dagars uppehåll göres, hvarpå färden fortsättes till Göteborg och vidare med extratåg till Trollhättan. Efter återkomsten hit fortsättes färden till Köpenhamn och Hamburg. 200 passagerare medfölja.

Som vi förut omnämnt, hitkomma med ångaren ’Balder’ söndag åtta dagar 80–100 medlemmar af skotska skogssällskapet för att bese Sveriges skogshandtering, som är vida berömd. Sällskapets president, lord Mansfield, och vicepresident, parlamentsledamoten sir Munro Ferguson, medfölja äfven. Alla ordningar för såväl denna som ock för ’Argonous’ landutflykter träffas genom Göteborgs Resebureau.” (Ur: Göteborgs-Posten 9 juli 1902)

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten 9 mars 1902.