”Det är rätt anmärkningsvärt, att Göteborgs stads flyghamnsbygge, varom beslut genomfördes i stadsfullmäktige under den tydliga förutsättningen, att arbetet snarast skulle påbörjas och i varje fall vara klart till flygevenemangen här i sommar, ännu i slutet av januari månad endast kommit en obetydlig bit på väg. Göteborgskontoret vid Södra Sveriges statsarbeten understryker vid samtal med Göteborgs Dagblad om Torslanda flyghamn, att arbetet där ute pågått i inte stort mera än en månads tid. Skall det fortsätta i samma tempo, är det inte tänkbart, att Göteborg kan få någon större glädje av sin flyghamn till sommaren.

Det är svårigheterna att vinna klarhet med expropriationen, som orsakar denna betydliga försening. De flesta markägare ute i Torslanda ha äntligen godvilligt gått med på att avstå sin jord för den moderna kommunikationens räkning, men ett par ha hållit ut i sin vägran, vilket ju föranlett process vid häradsrätten. Det är inga större områden, dessa underhandlingar gälla, men att de äro ytterst viktiga för arbetets bedrivande håller man styvt på hos statsarbetena. De äro långa och smala och sträcka sig över så gott som hela flygfältet.

Man har annars inte helt försummat flyghamnsarbetena från stadens sida. En väsentlig hjälp har givits dem därigenom, att en ångare ställts till förfogande för arbetaretransporter ut till flyghamnsområdet. Ångaren torde kunna taga 120 eller 130 man. Den arbetsstyrka, som för närvarande sysselsättes där ute, stiger emellertid endast till åttio eller nittio.

Skall denna arbetsstyrka under lyckliga förhållande kunna ytterligare ökas? Det är inte gott att veta, säger man på statsarbetena. När man en gång i tiden kommer så långt, att man har fria händer på fältet, är kanske så mycket av arbetet utfört, att man inte har behov av mera folk än till det nuvarande antalet.

Det är alldeles odiskutabelt, göra Statsarbetena gällande, att flyghamnskommittén borde ha haft uppgörelsen med markägarna klar, innan kontraktet med statsarbetena underskrivits. De arbeten, som hittills utförts, äro verkligen inte så betydande, om de också ha krävt både tid och arbetskraft. Man har sysselsatt sig med täckdikning, på vilken man också hunnit en rätt god bit, och skärv har lagts ned. De gamla gärdesgårdarna av skärv, som översvämma området, ha rivits ned och kommit till användning dels för täckdikningen, dels för väganläggningen. Dessutom har man också hunnit med något av schaktningen och planeringen.

Och när kan arbetet vara klart? Ingen kan säga detta. I allra gynnsammaste fall under juni eller juli månad. Det beror emellertid på om man kan komma till klarhet med markägarna till i mars månad och kan sätta i gång arbetet på allvar från denna tid.

En annan sak kan också komma att spela in. Alldeles uteslutet är det kanske inte, att arbetslöshetskommissionen i maj kommer och säger, att arbetslösheten inte är så stor, att den motiverar ett fortsättande av dessa arbeten i den nuvarande omfattningen. Det är en eventualitet, som inte endast flyghamnsbygget har att räkna med. Det är i lika hög grad gällande för alla nödhjälpsarbeten.” (Ur: Göteborgs Dagblad 25 januari 1923)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Troligen är fotografiet taget 5 augusti 1923 vid invigningen en Göteborgs Flyghamn i Torslanda och Kronprins Gustav Adolf var den som förklarade flygfältet invigt.