”Efterhand som man började kunna överblicka vad arbetet för jubileumsutställningen skulle fordra av hjälpmedel och förberedande åtgärder blev snart tydligt, hur starkt behovet var av kartunderlag för de utredningar och redogörelser m.m., som måste ingå i de kommunala verkens utställningar.

En undersökning gav till resultat, att ett lämpligt kartunderlag endast kunde åstadkommas genom ett helt nyskapande av ett historiskt kartverk över Göteborg. Utställningsstyrelsen beslöt i enlighet härmed, och andre stadsingenjören, hr A. Södergren, erhöll av utställningen det krävande uppdraget att utarbeta ett sådant. Arbetet härmed påbörjades den 15 maj 1917; och i lördags gick den sista kartan från trycket.

Först som sist kan sägas, att med detta kartverk har gjorts en verklig monumentalbild av Göteborgs stads utveckling och växt, vars olika faser och detaljer kunna på allra klaraste och bekvämaste sätt inhämtas, blad efter blad; och arbetet kan knappas lämna någon göteborgare ointresserad, som blott fått kasta en blick i det. Det bär en prägel av vederhäftighet, vetenskaplighet och teknisk förmåga, som imponerar i hög grad. Utan tvivel kan kartverket betraktas som en av de bästa frukter, som mognat på utställningens vitt utgrenade träd.

Kartverket består av 16 stycken kartblad av aktningsvärd storlek. De två första innehålla i ett överlägset vackert facsimile – återgivande de äldsta kartorna från 16- och 1700-talen; de övriga äro s.k. sammansatta kartor.

Naturligtvis fördjupar man sig till en början i de äldsta kartdokumenten över Göteborg. Den tidigaste kartan är en av 1624; det är uppenbart att denna säväl som en hel rad följande äro upprättade mera för militärt behov än med tanke att klarlägga stadsplanen. Man finner likväl på 1624 års kart (som enligt tidens sed är orienterad med nordriktningen nedåt) att själva stadsplanen är i sina huvuddrag som i våra dagar; befästningarna blevo däremot delvis utförda på annat sätt. Utom själva planen för stadens anläggning upptager kartan de bergspartier, som nu kallas Stora och Lilla Otterhällan, Kvarnberget, Rysåsen samt några mindre bergklackar. – En karta av 1636 intresserar nästan ännu mera. Man finner på denna en hel del anteckningar, som bl.a. angiva antalet pålar i älven, skjutavstånd i vissa riktningar till vissa platser, räknade från Otterhällan, djupen i älven m.m. Även finns inritad planen för en skans, som ej utförts, men som skulle förlagts mellan Lilla Bommen och Statens järnvägars nuv. område.

På senare kartor av de i facsimile återgivna finnas en mängd intressanta detaljer, som vi emellertid nödgas avstå från att gå in på i dessa utställningsmättade dagar. Det skall likväl här ej underlåtas att erinra om de kartor och planer av Dahlbergs hand, som finnas i samlingen. De äro utomordentliga konstverk i sin geniala utformning och sitt vackra utförande. Vidare må framhållas ett par mycket trevliga kartor av de båda stadsingenjörer med namnet Carlberg, som avlöste varandra i Göteborg under 1700-talet.

De sammansatta kartorna hänföra sig till åren 1790, 1820, 1860, 1880, 1890, 1900, 1910, 1921.

För vart och ett av de tre första av dessa år har utarbetats ett kartblad, för de övriga två. I förra fallet visas stadens centrum i skala 1:4000 och i utkanterna i skala 1:8000. I senare fallet upptar det ena kartbladet centrum i skala 1:4000 och det andra hela staden i 1:10000.

För att underlätta jämförelsen mellan stadens nutida och forna utseende hava dessutom kartbilderna från 1790 och 1921 genom övertryck sammanförts å ett och samma blad.

Det är klart att svårigheterna varit stora när det gällt att efter delvis bristfälliga urkunder sammanställa dessa stadsöversikter; och ju längre tillbaka i tiden, desto svårare.

Det grundmaterial, som kommit till användning vid kartornas utarbetande, har måst tagas från skilda håll och ofta varit synnerligen olikformigt. Men kartorna äro kritiskt genomarbetade, och inga andra ting äro inlagda än sådana som varit säkra. Till grund för de nya kartorna ligga naturligtvis mest kartor; men en god ledning har man haft av brandförsäkringsbrev samt befintliga beskrivningar över tomter, husritningar m.m.

Arbetet har sorterat under jubileumsutställningens kommunala utskott och har, som nämnt, letts av andre stadsingenjör A. Södergren med kartografen Ch. Sandahl som närmaste biträde och teknisk redaktör. Tryckningen, som representerar det mes förstklassiga i sitt slag, har gjorts av Generalstabens litografiska Anstalt; ’överföringen’ av plåtarna har handhafts av Göteborgs Litografiska A.-B. Ledaren av det stora arbetet är med sina skickliga medhjälpare att lyckönska till ett resultat, som i oöverskådlig tid kommer att högt värderas inom staden Göteborg. Kartverket torde både i planering och utförande vara ganska enastående i sitt slag.

Hm.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 9 maj 1923)

Kartan i sidhuvudet, Göteborg 1636, är hämtad ur: Södergren, Arvid, Historiskt kartverk över Göteborg upprättat för jubileumsutställningen i Göteborg 1923 [Elektronisk resurs], [V. Wengelin], [Göteborg], 1923

Kartverket finns tillgängligt på nätet: http://hdl.handle.net/2077/38284