Göteborgs Museum

”En festskrift, med anledning af Musei restaurerade byggnads invigning den 20 Juni 1896 utarbetad af Carl Lagerberg, Museiombudsman.

Nära halfannat århundrade är nu förflutet, sedan granden lades till den byggnadskomplex, som, småningom tillbygd och senast använd för Musei ändamål, nu restaurerats och i morgon åter öppnar sina portar för allmänhetens tillträde. Där står på fasaden åt Norra Hamngatan: ‘Byggnaden restes år 1750 af Ostindieka kompaniet; Göteborgs Mnsenm omdanade densamma år 1895 för sina samlingar“.

Af den nu föreliggande af Musei ombudsman omsorgsfullt utarbetade och vackert tryckta festskriften vilja vi här påpeka endast några spridda detaljer. Så vidt af gamla ännu befintliga handlingar framgår, uppfördes fasadbyggnaden åt Norra Hamngatan och östra flygeln långs Tyggårdsgatan 1750, vestra flygeln längs Smedjegatan däremot först tio år senare. Byggnaden kostade i sin helhet 150,000 rdr specie. För uppförandet af hufvudbyggnaden åtgingo omkring 937,000 och för vestra flygeln omkring 883,000 murtegel. Några detaljerade räkenskaper rörande byggnadens uppförande finnas icke i behåll, ty Ostindiska kompaniet gick i sin hemlighetsfullhet angående affärerna så långt, att det hvart tredje år förstörde alla sina böcker och räkenskaper, sedan de granskats och godkänts af därtill utsedda revisorer.

För kompaniet utfärdades efter hvarandra fyra särskilda oktrojer. De tre första af dessa hade visat sig som synnerligen vinstgifvande handelsmonopol. Den fjerde däremot blef för intressenterna en oafbruten kedja af motgångar och förluster. Återstod slutligen endast att före sista oktrojtidens utgång upphöra med handeln och genom försäljning af fast egendom söka rädda någon de) af grundfonden. Den 8 januari 1807 utbjöds kompaniets hus till försäljning å offentlig auktion. För högsta anbudet, 70,300 rdr banko, stannade kommerserådet Niclas Björnberg, som inropade östra hälften af byggnaden för egen och den andra hälften (den vestra) för nya ostindiska kompaniets räkning. Detta nya kompani hade visserligen erhållit oktroj för en tid af 15 år, men på grand af de oroliga tiderna fann det sig redan efter några år föranlåtet att upplösa sig, och den 1 juli 1813 utbjödos dess egendomar vid auktion till försäljning. Kompaniets vestra hälft af magasinshnset inropades då af mäklaren Joseph Hall för Göteborgs stads räkning. Köpesumman var 133,334 rdr banko. Härvid slutar första skedet i byggnadens historia, under hvilket den användts för sitt ursprungliga ändamål.

År 1825 öfverlät kommerserådet Björnberg sin andel af huset till kongl. maj:t och kronan, som jemte Göteborgs stad allt sedan dess och intill för några få år sedan varit egare till hälften hvardera, kronan af östra och staden af vestra delen.

Göteborgs museum i det skick, hvari det f.närv. framträder, har en mycket kort tillvaro; det instiftades 1861 och är således föga mer än ett tredjedels århundrade gammalt. Men dess rötter gå längre tillbaka i tiden. Granden till dess samlingar lades af kgl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället och inhystes från början af 1820-talet i Ostindiska kompaniets hus. Lägenheten som dertill uppläts bestod af ett rum med innanför liggande hvalf åt gatan. Från detta lilla “naturalie-cabinette“ utvecklade sig sedermera våra dagars betydande institution. Redan 1833 framlade kgl. samhällets d. v. ordförande, sedermera landshöfdingen O. I. Fåhræus ett förslag till bildande af ett “Museum för naturalster, samlade i de till Göteborgs stift hörande provinser“. Förslaget antogs enhälligt och sattes omedelbart i verkställighet. Men, såsom nämndt, först från och med året 1861 börjar museiinstitntionen det vackra skede, hvari den nu befinner sig.

Det är icke vår afsikt att hår ens i kortaste drag teckna museets utveckling under de gångna 35 åren. Det vore att referera en mängd skrifvelser och förslag, hvarom den föreliggande festskriften ger klart och tydligt besked, upplysande för öfrigt om det stora nit, museistyrelsens medlemmar ådagalagt för institutionens snabba utveckling.

Samlingarnas hastiga tillväxt gjorde ökadt utrymme beböfligt. Den 30 december 1885 beviljade stadsfullmäktige ett anslag af 266,000 kr. ur Renströmska ut- delningsfonden att af musei styrelse “användas till sådana byggnadsföretag, som för beredande af ökadt utrymme ät museets samlingar anses nödiga och af stadsfullmäktige efter särskild granskning godkännas“. Men innan något kunde i saken åtgöras måste aftal träffas med kongl. majestät om eganderätten till kronans andel i huset. Den vanns också mot ett vederlag af 100,000 kronor, hvarefter telegraflokalen utrymdes.

Tanken att bygga ett helt och hållet nytt fullt tidsenligt Museum på annan plats måste öfvereifvas, sedan kostnaderna visat sig allt för stora; kostnadsberäkningarna slutade med något öfver halfannan million kr. Härtill kom vidare att hr J. W. Wilson år 1889 lemnade 100,000 kr. för uppförandet af en ny flygel åt Köpmansgatan, särskild t af sedd för konst- och medaljsamlingama, som då voro i stort behof af ökadt utrymme.

Sedan styrelsen en gång fått fria händer, sedan uppgörelse med k. m:t träffats, telegrafverket lemnat sin innehafda lokal och museibiblioteket, som under tiden sammaslagits med högskolans och blifvit stadsbibliotek, utflyttat, kunde den gamla dittills for olika ändamål använda byggnaden tagas i anspråk helt och hållet för musei samlingar. Och så följde ombyggnadsarbetet, sedan stadsfullmäktige den 2 november 1893 bifallit museistyrelsens dit- hörande framställning. Arkitekten Yngve Easmnssen utsågs till byggnadskontrollant och fick i uppdrag att utarbeta detaljrit- ningar för arbetenas utförande. Med byggmästaren F. 0. Peterson uppgjordes kontrakt om ombyggnadsarbetets utförande mot 163,594 kr., och med firman Gegerfelt och Weijdling om värmelednings införande mot 29,000 kr.

Till minne af den man, hvars frikostiga gåfva till Btaden nu beredt Musei samlingar en tidsenlig bostad, är i vestibulen uppsatt en porträttmedaljong öfver Sven Renström, och därunder läses: “Hans gåfva till Göteborgs stad öppnade ett värdigt hem åt Musei samlingar.“ Äfven Museets stiftare och frikostigaste donatorer hafva ihogkommits på marmortaflorna i stora uppgången. Där finna vi utom Renströms namnen Dahlgren, Dickson, (James, Oscar och Robert), Ehrensvärd, Fürstenberg, Fåhræus, Hedlund, Malm, Melin, Röhss, Westling och Wilson.

Såsom exempel på samlingarnas omfattning ,må nämnas, att konstsamlingarna hafva ett värde af öfver 300,000 kr., de zoologiska af omkr. 280,000 och myntkabinettet af 143,000 kr. Samlingarnas sammanlagda värde utgör nu 969,000 kr” (Ur: Göteborgs Aftonblad 19 juni 1896)

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Carlotta: Ostindiska huset ca år 1900

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s