Brefbäringen inom Majornas första rote

”Vårt kinesiska postväsen belyses på ett lämpligt sätt af följande i dagarne ut­sända

P.M

Enligt Kongl. Generalpoststyrelsens beslut skall brefbäringen inom Majomas förste rota inskränkas till den del däraf, som är belägen inom staden Göteborgs planlagda område.

Detta beslut kommuner att tillämpas från och med den 1 nästkommande november.

I anledning häraf anmodas de, som äro bo­ende i den utom staden planlagda område be­lägna delen af Majomas förste rote, att före innevarande månads utgång till härvarande filialpostkontor anmäla, hvar inom det planlagda stadsområdet de önska få sin post aflemnad för afhemtning.

Göteborg, filialpostkontoret vid Stigberges torget, den 22 oktober 1896.

A.P. Hedin.

Med anledning af denna ukas hafva vi mottagit följande insändare:

Till red. af Göteborgs Aftonblad.

Hvarför skall brefbäringen sluta just vid Allmänna vägen och inte gå l:sta roten ut, som den har gjort i omkring trettio års tid? Om Majomas 1:sta rote har blifvit så vid­sträckt, att inte brefbärarne hinna med sitt arbete, eller detta blir för ansträngande, så kunna vi i alla fall inte förstå hvarför just, Sandarna skall blifva uteslutet. Där ha inga ny i hus biifvit uppförda på många år, knappt ett enda på dessa 30 års tid som vi ha haft brefbärare hit ut. Om rotens område har blifvit för vidsträckt, så har utvidgningen inte skett på Sandarna utan vid Allmänna vägen.

Hvarför skola vi vara mera styfmoderligt behandlade än de andra, som bo i första ro­ten? Vi erlägga våra utskylder lika punktligt till stat och krona, som de, hvilka bo vid Allmänna vägen, och då ha de nytta af väg/ vatten, gas och dylikt, som vi inte hafva. Att vi kunnat få ett bref till hemmen, det är nästan den enda förmonen vi haft.

Att Poststyrelsen just nu, när vi lefva i en i tid då allt går framåt och förbättras, kommit på den idén att utesluta en del af Majorna ifrån förmonen att få bref hemburna är mer än besynnerligt. Att detta beslut bar kommit direkt från generalpoststyrelsen i Stockholm är inte gärna möjligt, utan sannolikt har det tillkommit på yrkande från filialpostkontoret vid Stigbergstorget. Skälet kan väl aldrig

vara det att postverkets inkomster sedan brefbäringen blifvit så omfångsrik ha förminskats till den grad att verket inte har råd att in­sätta en ny brefbärare till förstärkning!

Det enda råd poststyrelsen har att gifva oss är, att vi skola gifva anvisning på någon till hvilken våra bref hädanefter skola adres­seras. Detta kan nu visserligen låta sig göra, men så lägligt faller det sig ej för sådana som alltid göra sina uppköp i staden. En handlande kan för öfrigt icke åtaga sig något ansvar för bref som inlemnas till honom ty han har ju sina egna affärer att sköta och kan inte alltid sjelf vara närvarande i buti­ken utan måste lita på ett biträde som kanske inte känner till den person alls, till hvilken ett bref kan vara adresseradt.

Förhållandet är ofta att ett bref måste skyndsamt besvaras, hvilket ej kan ske om brefven skola ligga hos en handlande tills man sjelf avhemtar dem. Då man ju i vanliga fall inte besöker en handlande hvar dag, utan för det mesta blott en eller högst två gånger i veckan, så kunna därigenom stora obehag uppstå, och likadant blir det, om vi skola hemta brefven på postkontoret.

Värre ändå blir det med värdeförsändelser som komma. Vi läsa ofta hur brefbärare som äro ansvariga tör hvad de fått sig anförtrodt göra sig skyldiga till “oegentligheter“ — hvad kan man då inte befara om brefven skola öferlemnas till en person som inte behöfver bära något ansvar. Ett sjukdomsfall kan ju inträda som förorsakar att ett bref inte kan komma egaren till handa på lång tid, otaliga andra dylika tillfälligheter att förtiga. Allt detta vållar att vi sväfva i stor oro och be­kymmer för de olägenheter som denna anord­ning kommer att vålla oss.

I Sandarne boende.

 

Till Red. för Göteborgs Aftonblad.

Innevånarne i Majomas l:e rote å staden icke planlagda område ha i 31 års tid fått sina bref hemburna af brefbärare å ordinarie brefbäringsturer i likhet med öfriga innevånare i denna stadsdel å stadens planlagda område, men enligt generalpoststyrelsens beslut mista de denna förmon från den 1 November.

De fastigheter hvilka brefbäringsturerna icke komma att utsträckas till utgöra närmare 50 med minst 125 familjer. Antalet bref ha de senaste åren ökats, men detta kan väl icke utgöra något skäl för att indraga brefbäringsturerna. Då vi under de 26 år vi hade post­station fingo våra bref hemburna, så förefaller det oss i högsta grad orättvist att en sådan förmon skall beröfvas oss nu då vi ha post­kontor, i all synnerhet som generalpoststyrel­sen icke delgifvit oss några skäl för sitt be­slut.

I hopp att Göteborgs Aftonblads Redaktion i tidningen ville beröra hvad vi här anfört tecknar

Med största högaktning
Innevånare i staden Göteborgs icke planlagda
område i Majomas 1:e rote.”  (Ur: Göteborgs Aftonblad 2 november 1896)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Posten bäres ut. foto tagen d. 24 April 1912.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s