Utmed Mölndalsån år 1800

Göteborgs stora donationsjord var ett viktigt område för jordbruk och en del industriproduktion under flera århundraden. När staden vuxit ur den gamla stadskärnan blev donationsjorden ett område där staden kunde expandera. Tidigast hade detta skett i Hagaområdet och utmed Allmänna vägen åt väster men också utmed landsvägarna mot öster.

Delar av donationsjorden var utarrenderad till olika verksamheter. I dag skall vi bege oss tillbaka till år 1800 och utifrån den geometriska karta som då upprättades över landerierna och den övriga donationsjorden skapa en bild av hur området då såg ut. Trakten vi skall besöka avgränsas i söder av nuvarande Örgrytevägen och Korsvägen, i öster av Mölndalsån, i norr av Fattighusån och i väster av Södra vägen som år 1800 var huvudvägen åt söder.

Kartan ovan är ett kartöverlägg, alltså kartan från år 1800 har lagts över den moderna kartan för att kunna identifiera platser och gränser. De röda linjerna visar vägarnas sträckning, Södra vägen går fortfarande som den gamla landsvägen, korsvägen ligger på samma plats liksom Mölndalsvägen och Örgrytevägen. Vägar och gator kan ofta vara mycket äldre än all omgivande bebyggelse.

De svarta streckade linjerna markerar gränserna för ägandet (landerierna) och svarta symboler markerar byggnader. Det finns även ett antal röda bokstäver utsatta, dessa skall hjälpa dig som läsare med att koppla samman text och karta.

Burgården, exteriör från gårdssidan, ur: Fisher 1923, s. 138.

A, Markerar landeriet Burgården som år 1800 arrenderades av herr Överstelöjtnanten Giers. Det var ett förhållandevis stort landeri med flera mindre stugor som arrenderats ut närmast stadens tillfartsvägar. Landeriet fick sitt namn av Jan De Bur som var den förste arrendatorn. (Fischer 1923, s. 137) Idag ligger Svenska mässan, Scandinavium och Valhallabadet på landeriets ägor, samt givetvis Burgårdens gymnasium. Gårdens byggnader låg nära Mölndalsån, delvis inom det område där Valhalla Idrottsplats idag ligger.

Stora Katrinelund 1958-59, Foto: Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

B, Norr om Burgården ägde Lars Levgren landeriet Catrinelund (Stora Katrinelund), ett landeri vars huvudbyggnad och flygelbyggnader ännu är bevarade. Levgren hade köpt landeriet 1799 och har i senare tid fått ge namn åt gatan som passerar de gamla byggnaderna. Husen byggdes om 1825-30 och då tillkom flygelbyggnaderna, sedan 1973 är Stora Katrinelund byggnadsminne. (Falk 2013, s. 111-12) Landeriet inlöstes av staden 1895 och hyrdes därefter ut fem år i sänder. Jordbruket avvecklades och ladugården och andra ekonomibyggnader revs 1940. (Enhörning 2006, s. 235-36)

Stora Katrinelund 2017. Foto: Per Hallén.
Gamla Tegelbrukets huvudbyggnad, foto 1895. Foto: Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

C, Stadens Tegelbruk, som arrenderades av Fabrikör Bauer, sträckte sig mellan dagens Ullevi och bort mot Trädgårdsföreningens område. Där fanns ängar men det var också där som leran till tegelproduktionen hämtades. Det färdiga teglet fraktades sedan på Mölndalsån, områdets viktigaste transportled. År 1835 tog handelsmannen Levgren över även denna del av landerijorden, därav att Tegelbruksängen kom att allt oftare kallas den Levgrenska ängen, där långt senare idrottsrörelsen skulle komma att etablera sig. I flera etapper löste staden in landerimarken och 1895 hela Tegelbruksängen under stadens kontroll. (Wilhelmsson”Gamla Tegelbruket och Tegelbruksängen”, Jerneryd 1981, s. 58.)

D, Begravningsplatsen för militären var en mindre kyrkogård för garnisonens behov mitt i tegelbrukets ägor. I modern tid har det gjorts omfattande utgrävningar och undersökningar av denna plats som idag har fått bland annat polishuset som granne. (Arcini, Bramstång Plura 2011)

E, Var en mindre tomt utmed Mölndalsån som arrenderades av handelsmannen Melin som där ville anlägga ett stärkelsebruk.

F, Tomten söder om Melins ägor hade vid denna tid inte någon arrendator. I beskrivningen till kartan år 1800 beskrivs detta område som mindre fruktbar jord.

Referenser

Karta

Lantmäteristyrelsens arkiv. Göteborgs stad, Geometrisk avmätning år 1800.

Litteratur

Arcini, Caroline & Bramstång Plura, Carina, Garnisonens gravar i Göteborg, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 2011.

Enhörning, Gunilla, Landerierna i Göteborgs stadsbyggande,Göteborg, 2006.

Falk, Bengt-Arne, Husen som bygger Göteborgs historia, (Higab), Göteborg, 2013.

Fischer, Ernst, Göteborgs landerier, Göteborg, 1923.

Jerneryd, Roland, Hur idrotten kom till stan: Göteborgs idrottshistoria 1800-1950, Göteborgs hembygdsförb., Göteborg, 1981.

Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s