”Vid denna allt mer framåtgående badort gafs i lördags afton en sällskapssoirée med dans. hvilken utföll till de talrika besökandes synner­liga belåtenhet. Trots det förfärliga vä­dret och de uppblötta vägarne var societetssalen full af besökande. Att de saker som presterades ej voro af den lättvindigaste arten framgår däraf, att där utfördes af framstående förmågor sådana saker som: på fiol Wieniawskis Mazurka och Brahms “Danse hongroiso“, för mans­röst Reissigers “Grenadiererna“ och för piano Mendelsohns “Capriccio brillante“, därjemte för fiol Bach-Gounod-solo: “Me­ditation“.

Ett muntert nummer var en af en må­leriamatör utförd snabbmålning.

Stämningen uttrycktes genom en pro­log, som bland annat innehöll följande ra­der:

“Ur saltan våg och vredgad sjö, ömt sluten i dess famn.

Där sticker upp en vänlig ö,

Och Bjökö är dess namn.

Du perla ibland öars mängd,

Du fyr på seglarns stig,

Du blomma i den svala ängd,

Vårt lof vi bringa dig!^”  (Ur: Göteborgs Aftonblad 23 augusti 1897)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Troligen Björkö, ca år 1900.