”Till Drätselkammaren har af stadens byggnadschef major P. Åqvist inlemnats ett förslag till Östra Hamnkanalens igenfyllande mellan Stora Hamnkanalen och Vallgrafven ett projeckt som bland husegarne utmed nämnda gata väckt sådan tillslutning, att en betydande summa redan lärer vara tecknad som bidrag till kostnaderna för dess genomförande.
Major Åqvist hemställer, att detta företag bör upptagas i stadens budget för 1898 och han framställer det i så god tid, för att det måtte hinna undergå nödig förberedande behandling.
Enligt gjorda undersökningar, är vattnet uti ifrågavarande del af Östra Hamnkanalen nästan stillastående under sommaren (enligt 1888 års undersökning i medeltal 0,9 centimeters hastighet i sekunden och vattenmängden 0,14 kub.-meter i sekunden). Det är emellertid den tid at året, då vattenomsättningen borde vara störst för att undvika förruttnelse af vattnet, hvilket mycket förorenas af de spillvattensaflopp. som utmynna i kanalen.
I sanitärt hänseende vore, säger major Åqvist, igenfyllning af denna kanal otvifvelaktigt en mycket lämplig åtgärd. För denna tala äfven andra skäl, dels kajernas opålitliga beskaffenhet, och dels gatutrafikens fordran på större utrymme. samt slutligen den alltmer försvinnande farkosttrafiken i denna stadsdel.
Major Åqvist har genom mätningar, som verkställts allt sedan 1893, funnit att kajerna på flere ställen äro i rörelse utåt, hvilket, då utskjutningarna äro farliga och synas ständigt fortgå samt när som helst kunna ökas i hastighet, nödvändiggör deras ombyggande. Detta kan säkerligen ej utföras för lägre belopp än 100,000 kr., hvilket ju vore till ingen nytta utgifvet, om kanalen sedan ändå måste fyllas.
Ett mycket afsevärdt skäl för kanalens igenfyllning synes honom vara den allt mera ökade gatutrafiken just å dessa delar af de båda Östra Hamngatorna. Närmaste parallellgata, Korsgatan. är så smal och så trafikerad, att den ej kan upptaga något af den trafik, som ej har utrymme nog å Östra Hamngatan, och den öster om gatan varande Larmgatan lämpar sig af flere skäl ej heller därtill. Genom fyllningen skulle en för all framtid tillräckligt bred hufvudgata uppstå söder om Södra Hamngatan. Den skall lemna utrymme för två 6 meter breda gångbanor, för två spårvägslinier i gatans midt samt för dubbla körbanor.
Plantering å denna gata anser major Å. icke böra ifrågakomma. Man skulle nog snart vara tvungen åter borttaga en sådan plantering, om den anlades, emedan en dubbel spårvägslinie å denna gata ej torde kunna undvaras.
Kanalens igenfyllning skulle nog förut ha föreslagits, om icke så pass nyss upprörts broar öfver densamma, hvilka kosta omkring hundratusen kr. Genom att kombinera ombyggnaden af Kungsportsbron med kanalfyllningen kan man dock till bro öfver Vallgrafven till stor del använda de nu befintliga broarne öfver kanalen. Den nya bron öfver Vallgrafven skulle blifva 22,5 meter bredfördelad i två gångbanor af hvardera 4.5 meter och en mellanliggande körbana, bred nog att rymma dubbla spår för elektriska eller andra spårvagnar samt öfrig körtrafik.
Betäckningsstenen å de gamla kajerna kunde med fördel användas till den beslutade nya kajen vid Gullbergs vass.
Kostnaden för det hela — byggandet af den nya Kungsportsbron så väl som igenfyllningen — beräknas af major Åqvist till 320.000 kr., dock med reservation för en del oberäkneliga utgiftsposter.
Vattenreservoirbyggnaden vid Kungsportsplatsen skulle — säger major Åqvist — kunna qvarstå; men han hemställer dock om dess rifning, i det att den bredvidliggande husradens ersättande med nya prydliga byggnader ej kan förväntas, så länge den qvarstår. Därjemte skulle stadsplanen här regleras, så att en del af den genom reservoirens borttagande fria platsen kunde försäljas till egarne af bredvidliggande tomter, hvarigenom dessa blifva större. Husegarne utmed Östra Hamngatan sätta för öfrigt som vilkor för sina bidrag att reservoiren borttages. (Ur: Göteborgs Aftonblad 11 september 1897)
Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Östra Hamnkanalen och Kungsportsplatsen, 1890-tal.
Göteborgs historia 