Sillen är kommen!

”Sillen är kommen, och tusentals lådor Saltas och spikas och vinschas ombord. Spända stå vadarnes rutiga vådor,

Rikt fylda med fångster i vikar och fjord.

Sillen är kommen! Man sjunger och larmar Dagar och nätter och morgon och qväll. Hundrade flitiga fiskares armar De skimra likt silfver af glänsande fjäll.

Sillen är kommen! Maskinerna smörjas Åter i rostande trankokeri.

Idoga arbetet åter skall börjas,

Ty lastade skutor på nytt lägga bi.

Sillen är kommen! Låt vinscharna löpa!” Hala i linorna, hala och drag!“

“Ohoj, exportörer! Ett “stäng“ är att köpa!“ “Säg, hvad gäller priset för tunnan i dag?“

Sillen är kommen! Och seglare kryssa Modigt i saltskummets yrande rök;

“Pluntan“, och “Petter” stå lugnt i “kabyssa“ Och fiskaren blandar därnere en “gök“.

Sillen är kommen! Och ångare lasta,

Komma och fara i böljande tåg;

Vittjade vadarne fiskare kasta Ånyo till dräkt i den skummande våg.

Sillen är kommen! Och guldådern flyter, Flyter i strömmar till — krögarens dörr. Guldgula strömmen omsider dock tryter —

Och fiskaren står där så fattig som förr.

Lars.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 20 november 1897)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Digitalt museum: Lossning av sill på Smögen 1924. – Kjell Weber kommenterade bilden via DigitaltMuseum 1 mars 2015: ” Bilden tagen vid Holmen d v s i Smögens gamla hamn på sydsidan, precis utanför bildens vänstra kant finns det hus som min mamma är född. Mormor Ida och morfar Johan Larsson kallades för ”Skutvigarn”.”