”En så tyst och fridsam jul som väl någonsin. Det har varit en jul egnad åt det stilla familjelifvet och det kyrkliga firandet af den förstföddes nedstigande till jorden.
Julaftonen, då från alla de tusen hemmen de tända julgranarne spredo sitt tindrande ljus, hade ingått med lindrig frost och en äkta nordisk gråvädersstämning.
Och på juldagen bröt solen äntligen fram, strilande såsom hon ej gjort det på länge, som ville hon taga skadan igen för alla de kulna slask- och ruskdagarne vi haft nyss förut.
Kyrkorna voro fyllda till sista plats. Unga och gamla lyssnade till predikanternas julbetraktelser och stämde med hänförelse in i de herrliga julpsalmerna.
I många af kyrkorna hade äfven särskilda julkörer arrangerats. I Domkyrkan sjöng gosskören en julbetraktelse på en gammal folkmelodi från reformationstiden.
I Kristinae kyrka utfördes af den förstärkta kören den sedvanliga julsången: “O, du heliga, o, du saliga“. I Haga- kyrkan klingade Lotschers “Ära vare Gud i höjden“. Och i den katolska kyrkan sjöng den utmärkta kören en ståtlig högtidsmessa.
Äfven inom de frikyrkliga församlingarne, såsom i Betlehemskyrkan och i kapellen utfördes särskildt inöfvade julsinger.
*
Å de allmänna inrättningarna, i sjukhusen, i försörjningsinrättningarne och i kasernerna hade anslående julfester arrangerats.
Särskildt i Barnsjukhuset rådde fröjd i och gamman bland alla de där intagna småttingarne. De flesta af dem voro så pass på bättringsvägen att de förmådde deltaga i den allmänna julglädjen.
I Redbergslids missionshus hade julaftonens eftermiddag en julfest anordnats för öfver 300 söndagsskolbarn från Olskroken, Redbergslid och Gamlestaden, hvarvid skolföreståndaren O. Lunden talade om engelns helsning till herdarne vid Jesubarnets födelse samt julsånger afsjöngos framför den stora julgranen. Till Zenanamissionen hade de små på sina sparbössor insamlat en julgåfva.
En julfest för sjömän hölls samma afton i läsrummet “Betel“ vid Nedra Qvarnbergsgatan däri 35 sjömän deltogo. Sedan qvällsmaten serverats höll sjömansmissionär Nielsen föredrag och utdelades därefter julklappar bestående af ett Nya Testamente, en mindre bok, ett julkort samt tobak och frukt.
För betjente vid Bergslagsbanan härstädes hade vidare i stationen anordnats en vacker julfest. För de till ett 80-tal uppgående gästerna voro kaffebord dukade i tredje klassens väntsal, där tre väldiga julgranar strålade. Stationsinspektoren N. V. Simonson och öfrigt befäl hyllades och det hela afslutades med att julgranarne plundrades.
Dessutom hafva under juldagarna hållits religiösa fester inom flera af söndagsskolorna och barntemplen härstädes.
Sålunda firade söndagsskolorna i Betlehemskvikan och Tabernaklet sina julfester därstädes på juldagens morgon. På eftermiddagen hade föreningen “Senapskornet“ stor kaffefest i Tabernaklet och tredje baptistförsamlingen i Gårda hade därstädes arrangerat en vacker barnfest.
Ynglingaföreningen “Libanon“ firade sin sedvanliga julfest i Rudebeckska skolans lokal i går afton, hvarvid föredrag höllos af pastor Hellström och skollärare Larsén.
Juldagens herrliga vinterväder hade lockat talrika skaror af ungdom ut till skridskobanorna och Slottsskogsdammarne.
Men då töväder annandagen åter inträdde, blef det slut på friluftsnöjena. Vid middagstiden hade isen på stora Slottsskogsdammen blifvit så dålig att dammen måste utrymmas.
Teatrarne spelade därför också för i det närmaste fulla hus både på middagen och aftonen.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 27 december 1897)
Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Bernhard Mobergs familj samlad framför julgranen år 1901.
