Rivningen av Kungsporten

En av stadens imponerande stadsportar, Kungsporten vid dagens Kungsportsplatsen, överlevde den inledande raseringen av fästningsverken kring staden. Det hade 1817 beslutats att porten skulle bli kvar. (Rydqvist, s. 35) När staten gav tillåtelse att sälja porten, som även inrymde ett fängelse, blev det början till slutet för stadsporten. I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning diskuterades frågan 1835 och redaktören tog ställning för ett bevarande av Kungsporten.

”Götheborg d. 19 Dec

Det af H.M. Konungen på väckt fråga lemnade tillstånd att å offentlig auktion till den mestbjudande, för 3:dje Hufvudtitelns räkning, försälja Kungsporten i Götheborg, har sista dagarne varit föremål för samtal. Det finns visserligen många, hvilka anse, att portens borttagande och platsens planerande skulle försköna entréen till staden; Red. Tror dock, att detta kan vinnas även om porten finge qvarstå, och att mängden af dem med hvilka vi samtalat, önska detta, anse vi oss ej böra förtiga, – och föreslå således till detta dubbla ändamåls vinnande: att staden vid blifvande auktion inropade porten, nedref flygelbyggnaderna och i deras ställe i architektorisk smak uppförde 2:e genomgångs-portar för fotgängare.” (GHT 1835-12-19)

Planritning av Kungsporten angivande de delar av porten, som underhållas av Kronan och staden, upprättad av stadsarkitekten J. Hagberg år 1827. Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta. Lägg märke till fängelse rum till vänster.

Följande år beslutades att fångarna som var kvar i Kungsportens fängelse skulle förflyttas till Malmö.

”Kongl. Maj:t har i Nåder förordnat, att de Fästningsfångar, som nu förvaras i den så kallade Kungsporten i Götheborg, hvilken byggnad kommer att nedrifvas, skola, till fortsättande af det dem ådömda arbete, förflyttas till arbetsfängelset i Malmö; samt att personer hvilka hädanefter för brott emot Krigslagarne till fästningsstraff dömas, böra detsamma vid sistberörde fängelse undergå” (GHT 1836-02-24)

Det skulle dock dröja till 1838 innan rivningen av Kungsporten verkställdes. (Rydqvist, s. 35) Det fanns personer som ville rädda den gamla stadsporten men deras försök stoppades av att kostnaderna ansågs för höga. Stadens dåvarande stadsarkitekt Kaufmann ogillade stadsporten och ansåg att det vore bättre att riva den och anlägga en springbrunn på platsen istället. (GHT 1947-05-21) Kungsportens båda lejon sparades och finns idag i Göteborgs stadsmuseums samlingar.

Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Ett av de två lejon som prydde Kungsportens krön. Skulptur av sandsten, tillverkad under 1600-talet.

Även maskaron från Kungsporten finns bevarat.

Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: maskaron från Kungsporten.

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Kungsportens norra fasad 1747 [årtalet överstruket med blyerts, ersatt med: 1746].

Referenser

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)

Rydqvist, Carl Magnus, Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg: från dess anläggning till närvarande tid, Göteborg 1860.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s