Rivningen av Karlsporten och Drottningporten

Den 2:a januari berättades det här om rivningen av Kungsporten 1838, den sista kvarvarande av stadens portar. De två andra portarna i fästningsvallen hade då sedan länge varit jämnade med marken.

Karlsporten från stadssidan. 1787. Akvarell på konturetsning efter teckning av Elias Martin. Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Karlsporten (Carlsporten), kallades ibland även för Lille Port eller Hållgårdsporten, ledde ut på allmänna vägens sträckning mot uthamnen vid Klippan. Det var alltså stadens kontakt med hamnarna där de stora djupgående fartygen ankrade för omlastning innan varorna kunde fraktas på pråmar in mot stadens hamnkanaler. Lite närmare, vid Masthugget, fanns också hamnanläggningar där många av de handlande i staden hade mindre magasin och upplag. I samband med rivningen av större delen av de yttre befästningarna hade stadsingenjören C.W. Carlberg upprättat ett förslag 1811 för Masthuggsområdet där en ny anslutning till Kungsgatan skapades, men ännu stod stadsporten kvar. Det skulle dröja till 1819 innan det lades fram ett förslag om rivning. Innan rivningen genomfördes hölls först en besiktning av porten och därefter en entreprenadauktion den 18 januari 1820. Vid auktionen inkom ett anbud där entreprenören förband sig att porten skulle vara riven innan mars månads slut. Men entreprenören höll inte det ingångna avtalet och när rivningen inte var utförd sommaren 1821 beslutade drätselkommissionen att själva utföra rivningen.

Trots att Karlsporten försvann för nästan 200 år sedan är Kungsgatans mynning invid resterna av bastionen Carolus XI Rex den plats där man bäst kan få en bild av hur det var att färdas genom en av stadens portar för mer än två sekel sedan.

Drottningporten utifrån. Akvarellteckning efter Suecia-verket. Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

När Karlsporten revs fanns ännu Drottningporten (liksom Kungsporten) kvar. Stadens borgmästare och råd fattade i februari 1825 beslut om att riva porten, under förutsättning att det godkändes av stadens militära myndigheter. I maj följande år kom Kungl. Maj:ts godkännande att riva porten med villkoret att ett fängelserum måste inrättas i Kungsporten. Det tycks som om Drottningporten revs utan några förvecklingar likt de som inträffade i samband med rivandet av Karlsporten.

 

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Facade af Porten och en del af Courtinen, hvaruppå det nya arbetet med mörkare Lavering anvises. [avser ritningen]. Sammanställda detaljer ur relationsritning över arbetena vid Drottningporten 1766.

Referenser

GÖTEBORG FÖRSTÄRKT: FÄSTNINGSSTADEN I Handlingsprogram För ett stärkt riksintresse. 2017 03 30, Kulturförvaltningen dnr 0448/17 916

Herklint, Mats, Lind, Olle & Sedenmalm, Staffan, Göteborg: kulturmiljöer av riksintresse, Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län, Göteborg, 1992.

Ljungberg, Valdemar, Göteborgs befästningar och garnison, Göteborg, 1924.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.