Kullerstenar eller asfalt?

”I Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar n:r 106 föreslår byggnadschefen i ett till Gatu- och Vägförvaltningen stäldt an­förande att Masthuggstorget skall sten­sättas på samma sätt som för Skanstorget redan beslutits: d. v. s., med dels tuktad sten, dels kullersten.

Af kostnadsförslaget framgår att arbe­tet kommer att kosta staden 9,800 kr., under det att kostnaden stiger till 17,000 kr., om uteslutande tuktad sten användes; eller till 17,500 kr., om torget belägges med 2 cm. asfalt på 10 cm. beton.

Byggnadschefen rekommenderar följakt­ligen den billigaste stensättningen.

Men är det billigaste alltid det mest ekonomiska, i alla afseenden mest lämpliga?

Byggnadschefen fördömer på en annan plats i samma skrifvelse användningen af kullerstenar: “rännstenar af kullersten äro synnerligen olämpliga och bibehålla sig mindre väl; meningen vore att få dem successivt borttagna och ersatta af sådana af tuktad sten.

“Olämpligheten“ med kullerstenar beror tydligtvis däraf att vid regnfall sanden mellan stenarna bortspolas, hvaraf stän­diga reparationer förorsakas.

Huru mycket olämpligare kullersten på ett torg då skall vara, inser hvar och en. Torget skall dagligen sopas och spolas rent med vatten — och resultatet blir, som arbetschefen säger, att det “bibe­håller sig mindre väl“.

Men det är så billigt, invänder ekono­men. Billigt för tillfället men dyrt i längden, blir svaret.

Saken kan betraktas från en annan synpunkt, vida viktigare än den ekonomiska.

Det är den sanitära.

På torget samlas dagligen en massa bönder. hästarne stå där från kl. 3 på morgonen ända till ett godt stycke , in på eftermiddagen. Att de lemna spår efter sig både i fast och flytande form, förnimmes lätt af en hvar, som har sin väg förbi torgen på eftermiddagen. Hela den kringliggande traktens atmosfer är mättad af ammoniakaliska dunster från hästspillningen. Man har försökt mot­verka detta genom torgens sopning och spolning om qvällarne, då torggrunden redan är mättad af den flytande spillningen.

Tänk om oss nu ett med kullersten belagdt torg en sommardag under 40 gra­ders hetta! Hvilken intensiv stalldoft! Som begärligt absorberas af köttet i de närliggande köttbodarne!

I sanitärt hänseende bli kullerstensbesatta torg veritabla pesthärdar midt inne i staden. Det skulle vara intressant att veta hvad hälsovårdsnämnden skulle säga i frågan.

Oafsedt priset, reducerar sig frågan till: bör torget besättas med tuktad sten eller asfalt?

Om skilnaden mellan dessa båda endast är 500 kr., som ingeniör Figge Blidberg uppgifver, så är det ju tydligt att asfalt har ett visst företräde på grund af att torget då lättare kan renspolas; men som arbetschefen på ett annat ställe i samma skrifvelse uppgifver att “asfalt vis­serligen är förträfflig och med stor fördel och till stor utsträckning använd i Berlin, men kostar dubbelt så mycket som tuktad sten“ — då anse vi att tuktad sten bör användas. Dock böra stenarne samman­fogas med cement, på det att marken ej må kunna uppsuga hästspillningen och på så sätt förvandlas till ett stinkande träsk.

Häremot kan visserligen invändas att cementeringen ej står sig mer än några år, men reparationen faller sig ganska billig och utgiften är ur sanitär synpunkt nödvändig.

Med cement sammanfogad huggen sten eller asfalt — men bort med de af vår erfarne arbetschef föreslagna kullerstenarne!” (Ur: Göteborgs Aftonblad 14 januari 1898)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Sjömanshemmet,vid Masthuggstorget, invigt 1896.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s