”Konungens ankomst
Vid 9-tiden i dag på morgonen strömmade stora folkskaror ned till statens järnvägsstation.
Å Drottningtorget hade hela Första Göta artilleriregemente samt 4 batterier af Andra Göta tagit plats.
Inne i den mattbelagda och med växter smyckade väntsalen församlades efter hand alla de som skulle officiellt mottaga konungen.
Här syntes landshöfding Lagerbring, generalmajor Ericsson, biskop Rodhe, landssekreteraren Westin, borgmästare Colliander, öfverste Fjellman, öfverstelöjtnant Follin, kammarherre Lagerberg, kommendörkapten Ekman, polismästare Elliot, magistraten och ett stort antal stadsfullmäktige m. fl.
Efter en stunds väntan började kanonerna ute å Qviberg gifva kunglig salut. Några minuter efteråt gled det kungliga extratåget in på perrongen.
Tjenstgörande stationsinspektoren öppnade den kungliga vagnens midteldörr. Där inne i dunklet syntes en högrest gestalt skymta fram. Kungen steg ut på trappan, iklädd generalsuniform.
Landshöfding Lagerbring utbrakte ett lefve för konungen, åtföljdt af ett fyrfaldigt hurra.
Under tystnad gick konungen omkring, helsande på de närvarande, hvilka stodo där med blottade hufvuden.
Så in i väntsalen där konungen hetsades välkommen af ett tiotal damer ur societeten.
Därpå ut på torget, där de paraderande trupperna helsade konungen med hurrarop, musikcorpserna spelade och folkmassorna hurrade och viftade så snart konungen närmade sig.
En god stund gick konungen åtföljd af sin uppvaktning omkring bland trupperna, samtalande med ofticerarne.
Slutligen återvände han till stationen. Den kungliga vagnen körde fram. Musiken spelade nu kungssången.
Med landshöfdingen vid sin sida och åtföljd af öfverhofjägm. Ankarcrona åkte konungen så genom de hurrande folkskarorna Södra- och Östra Hamngatorna till sin blifvande bostad.
Till Oscar Fredriks kyrka och skolhus afreste konungen kl. 11 efter intagen frukost.
Det hade på morgonen sett vinterligt ut. Men vid half elfvatiden började ett häftigt snöfall.
Uppe å skolplanen vid Oscar Fredriks skolhus stodo småbarnen uppstälda sedan kl. half tio. Alla med blågula vimplar i händerna, blåfrusna och huttrande i det ruskiga vädret. Å norra sidan hade sångarne tagit plats bakom en plattform för sånganföraren hr Edberg.
Snön yrde i massor öfver småttingarne som genom stampande och hoppande sökte hålla sig varma. Lärarinnorna promenerade af och an med uppspända paraplyer. De kringliggande bergen voro fullsatta med åskådare.
Äntligen kl. 11,15 anlände konungen jemte uppvaktning.
Hade småttingarnes tålamod satts på prof af den långa väntan så fingo de nu ge luft åt den entusiasm de samlat.
Efter att ha helsat folkskolestyrelsens ; medlemmar och öfrige närvarande, gick , konungen rundt skolhuset under det småbarnen å ömse sidor om honom hurrade och viftade af alla krafter.
Framkomna till hufvudingången utbrakte : folkskolestyrelsens vice ordf., häradh. Segerdahl, ett “lefve konungen“.
Småttingarne hurrade, hvarefter de anförda af operasångaren hr Edberg kraftigt , och lifligt uppstämde folksången.
Därefter tog konungen
det stora skolhuset i betraktande.
Han besökte de olika lärosalarne. Man visade honom ett duschrum. I ett annat åsåg han hur barnen inmundigade sitt middagsmål.
Därunder utbrast han småleende:
— Man borde lära dem äta med gaffel och inte med knif!
Konungen genomgick hela byggnaden ända upp till den öfversta våningen, där han äfven besökte öfverläraren i dennes bostad.
Härifrån begaf han sig så till fots utför backen, kringsvärmad af hurrande barn, till
Oskar Fredriks kyrka,
af hvars presterskap och kyrkonämnd jemte damer han mottogs.
Sedan konungen genomvandrat kyrkan,
tog han plats i koret, samt åhörde solosång af operasångaren O. Edberg, hvilken utförde “Invocatione a Dio” af Mariano, accompagnerad af dir. J. André, som tillika spelade en sonat af Mendelsohn och en marsch.
I Ålderdomshemmet.
Därefter fortsattes färden till Ålderdomshemmet, dit konungen anlände strax efter kl. 12. Där hade en stor massa
åskådare samlats, hvilka helsade konungen med starka hurrarop.
Konungen mottogs af hemmets styrelse
en corps, och ledsagad af ordföranden,
grosshandlaren Seaton, gjorde konungen
med uppvaktning en rond genom det modernt inredda och i alla afseenden superba hemmet.
Konungen inträdde i många rum och hälsade vänligt de där boende, utfrågande dem om hvarjehanda. För alla hade han ett vänligt ord eller blick.
Bland de sjuke gamle gick konungen omkring från säng till säng och gjorde sig underrättad om deras tillstånd. Till minne af sitt besök öfverlemnade ban små buketter åt några af hemmets äldste invånare.
Efter en titt in i den prydligt dekorerade matsalen hvarest en festmåltid stod framdukad — grosshandlare Seaton hade dagen till ära bjudit samtliga hemmets invånare på middag — aflade konungen ett besök i kapellet, där han en stund lifligt samtalade med biskop Rodhe.
Vid afskedet uttrycke han sin belåtenhet med den vackra stiftelsen.
Från Ålderdomshemmet begaf sig så
konungen genom Slottsskogen, utefter Öfra Husargatan, Sprängkullsgatan och genom Allén till
Folkbiblioteket.
Äfven här hade oaktadt ruskvädret folkhopar samlat sig och mottogo konungen med hurrarop.
Konungen helsades af bibliotekets styrelse och direktör Bring visade konungen de olika läsesalarne.
Han fann det hela praktiskt och vackert inredt samt komplimenterade Göteborg för att ega en så tidsenlig institution som denna.
Härmed voro förmiddagens besök afslutade och konungen jemte sviten återvände till Wijkska palatset.
Eftermiddagens program upptager:
Klockan 3 åker konungen från sin bostad till matinéen å Realläroverket.
Strax efter 4 återvänder han härifrån
och vid ½ 6-tiden beger han sig via Östra Hamngatan till middagen å Börsen.
Middagen antages vara avslutad omkring kl. 7, då konungen återvänder till Wijkska huset.
Klockan 9 beger konungen sig till festföreställningen å Stora teatern.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 28 mars 1898)
Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta:
