Ett litet lusthus från Kärralund

Kärralund är för senare generationer mest känd som en campingplats, fram till dess att den bytte namn till Lisebergs camping och det gamla namnet försvann från skyltarna. Gården har dock en historia som stäcker sig tillbaka till medeltiden, men den har stadens företrädare gjort sitt bästa (värsta) att utplåna. När campingen anlades under slutet av 1940-talet utplånades huvudbyggnaden, uppförd av stadsarkitekt Carlberg. Likaså revs ekonomibyggnaderna, men lusthuset överlevde då det långt tidigare blivit flyttat från gården. Numera står lusthuset i Botaniska trädgården.

Idag återges en artikel som infördes i Göteborgs Posten 1951 i samband med renoveringen.

”Det gamla lusthuset på gårdsplanen mellan Röhsska konstslöjdsmuseet och Slöjdföreningens skola kommer inom en snar framtid att konserveras, omtalar Röhsska konstslöjdsmuseets årstryck 1951, som nu utkommit. Lusthuset härstammar från Kärralund, ett f.d. frälsehemman, som nu ligger inom Göteborgs stads område strax öster om vägen mellan Örgryte och Kålltorp, där denna skär Delsjöbäcken. Det flyttades vintern 1916 till sin nuvarande plats på Röhsska museets gård.

I en uppsats i årstrycket, betitlad »Lusthuset från Kärralund», berättar amanuens Sten Anjo om Kärralund och det gamla lusthuset. Kärralund ägdes och beboddes åtminstone mellan 1745 och 1772 av stadsarkitekten Bengt Wilhelm Carlberg. Manbyggnaden kvarstod till 1947. Vid rivningen upptäcktes i två rum förut okända dekorationer, målade direkt på de liggande timmer byggda väggarna. De fotograferades och väggarna nedtogos och fördes till Göteborgs museum. I det ena rummet utgjordes dekorationsmotiven av landskap med byggnader, vatten, träd och en ryttare, i det andra av ornamentala ramverk i rokokostil. Utsmyckningen torde med hänsyn härtill kunna dateras till 1750 eller 1760-talen.

Väggmålningarna i Kärralunds huvudbyggnad. Foto: Göteborgs stadsmuseum.

Manbyggnaden på Kärralund var sammankopplad med omgivningen genom terrasser och trädgård. I den senare fanns ännu vid 1900-talets början ett litet lusthus av trä, vilket vintern 1916 övertogs av Röhsska konstslöjdsmuseet och uppställdes på gården mellan museet och Slöjdföreningen. Den lilla byggnaden ger ett kubiskt intryck, och är utvändigt målat i en tung, grön färg. Interiören belyses genom smårutade glas i dörrar och fönster, väggarna äro panelade med släta bräder, på vilka anbragts en målad dekorering. Runt de tre inre sidorna löpa enkla sittbänkar. Tak och golv äro nygjorda av spåntade bräder.

Väggarnas dekorationer äro intressanta. Stående framför fondväggen har man bilden av en trädgård med höga boskéer och marmorstatyer vid sidorna.

Väggmålningar i lusthuset. Foto från utsidan genom glasfönster. Foto: Per Hallén 2012.

– Dina, Mercurius, Athena, Mars, Jupiter, Flora, Apollo och Venus – en stensatt damm med fontän i mitten och lite varstädes lustvandrande damer och herrar. Boskéträdgården begränsas av ett gallerverk och bortom detta synes en trädomgiven parterr framför anläggningens Corps de logis. De övriga väggarna äro vardera uppdelade i tre dekorationsfält. Hörnfälten avbilda sjöstycken och hamnar med fartyg samt ståtliga palats med kanaler, kajer och parker, allt med staffage av promenerande eller samtalande figurer. Claude Lorain’s berömda hamnbilder ha varit inspirerande förebilder för dessa enkla målningar. De små fälten över fönster och dörrar visa bilder av landskap med trädgårdar och parker, även dessa befolkade med staffage.

Lusthusets insida, sedd genom glasfönster. Foto: Per Hallén 2012.

Samtliga bilder äro målade i olika nyanser av grönt, från blågrönt till gulgrönt med isättningar av brunt. Staffaget har färger i rött, blått, brunt eller svart. Och samtliga figurer äro klädda i dräkter från 1700-talets mitt med några undantag.

Lusthusets utformning och proportionering vittnar om en arkitektkunnig person som ledare för byggnadsarbetet och detta gäller även måleriarbetena. Man torde därför kunna dra slutsatsen, att stadsarkitekten i Göteborg Bengt Wilhelm Carlberg, som ägde och bebodde Kärralund vid tiden för lusthusets tillkomst, själv gjort ritningarna till detta.” (Ur: GP 12 september 1951)

Fler bilder finns att se via Röhsska museets hemsida och denna länk.

Bilden i sidhuvudet visar lusthuset på sin nuvarande plats i Botaniska trädgården, Örtagården. Foto: Per Hallén 2015.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s