”Om Göteborgs handel och sjöfart har danske generalkonsuln d:r Heckscher härstädes ånyo i sin sedvan­liga årsberättelse gjort några uttalanden, ur hvilka vi återgifva följande:

Om Göteborg som in- och utförselplats an­föras den officiella statistikens värdeberäkningar för förra året, som visa att ¼ af landets samlade in- och utförsel går öfver vår stad. Huruvida Göteborg, äfven om det eger goda betingelser för att bibehålla sin ställning som Sveriges största exportplats, skall kunna förmå att uppehålla sin plats i konkurrensen, är beroende af omständighe­terna, säger förf.; att döma af procenttalen för de sista 5 åren röjes en tillbakagång så­väl absolut som ock relativt, hvilket visas med officiella siffror.

Om Danmarks sjöfart på Göteborg medde­las att den är stadd i tillbakagående. För hela konsulatdistriktet utgjorde ingående far­tyg seglare och ångare, år 1894: 1,133 far­tyg med ett lästetal om 147,787 och 1897: 1,252 om 122,582 tons.

Den sedan en längre tid upprätthållna danska ångbåtsförbindelsen mellan Göteborg och Fredrikshamn har man, såsom kändt, varit starkt betänkt på att nedlägga, då den för rederiet icke medför något tillfredsställande utbyte. Endast i förväntan på ett statsan­slag hålles farten i gång till den 1 april 1898.

Såsom passagerarelinie, heter det, har den­na förbindelse förlorat sin väsentligaste be­tydelse sedan Vestkustbanan öppnades; dock skulle linien kunna komma att anlitas något mera, om förbindelsen med hertigdömena och Hamburg blefve ordnad på mer tillfredsstäl­lande sätt och den rörliga materialen på jutska banan braktes i mer öfverensstämmelse med den svenska publikens fordringar. Nå­gon utsikt för routens upprätthållande för svensk räkning finnes näppeligen, säger förf. Om man från dansk sida beslutar sig för upphörandet, kommer det utan tvifvel att be­tyda, att denna gamla samfärdsled mellan Jutland och Sverige faller bort.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 15 juni 1898)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Göteborg: Stora Bommen, ca år 1900.