Är Skanstorget snart historia?

I ett praktikarbete 2009 inventerade Martina Eliasson, Siri Sigrand och Helén Thomasson 12 platser och torg i Göteborg, Skanstorget var ett av dessa. De konstaterade att platsen är sliten och utsatt för ständigt trafikbrus men också att det fanns goda möjligheter att lyfta denna entré till Haga. Torgets framtida användning har diskuterats vid flera tillfällen, just nu pågår fram till den 6 augusti en markanvisningstävling för Skanstorget. (se denna länk)

I anvisningen till tävlingen sägs att förslagen skall omfatta cirka 200 bostäder i flerbostadshus, kommersiella- och publika lokaler i bottenvåningarna med 150 parkeringsplatser i ett underjordiskt garage som skall vara i två plan (det blir 0,25 parkeringsplatser per lägenhet). Därtill skall förslaget omfatta en förskola omfattande fyra avdelningar. Totalt räknar man med att 72 barn kommer att använda denna nya lokal. Förskolan behöver dessutom 20 kvadratmeter utomhusyta per barn, något som troligen inte går att ordna inom en avskild gård. Istället skall barnen använda andra ytor än enbart förskolans gård, något oklart vilka ytor som skulle vara lämpliga.

Förutom bostäderna och förskolan sägs i tävlingsinstruktionen att det skall skapas en mindre mötesplats/torgfunktion som är tilltalande och funktionell för allmänheten samt bidrar till en levande stadsmiljö. Instruktionen anger också att utformningen skall förhålla sig på ett medvetet sätt till bebyggelsen runt Skanstorget och beakta den känsliga kulturmiljön. Siktlinjen mot Skansen kronan från Övre Husargatan betonas också i tävlingsinstruktionen.

När markanvisningstävlingen är avslutad skall fastighetskontoret ta fram tre förslag som alla göteborgare skall få rösta om via nätet (inloggning med Bank-ID) och därefter skall fastighetsnämnden rösta om förslaget vid sitt möte i oktober. Därefter skall förslaget behandlas inom den vanliga planprocessen inom ramen för stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden. (GP 2018-04-06)

Men, det som göteborgarna kommer att få rösta om är alltså tre förslag som alla innebär 200 bostäder och en förskola. Det är inte mycket till valmöjligheter! Skall en omröstning av detta slag ha någon form av värde så måste det finnas flera nivåer och givetvis skall även nollalternativet vara med.

I en debattartikel den 28 juni i GP beskriver Bengt Andersson-Liselius och Ingemar Mattsson, Arkitekturens Hus vad det innebär att bygga 200 bostäder på Skanstorget. För att få in den mängden bostäder krävs ett slutet kvarter i sex till sju våningar, eller tre stycken tolvvånings punkthus och låghus.

Det är inte fel att allmänheten får göra sin röst hörd men det måste, som sagt finnas alternativ, annars blir det bara en demokratisk process på pappret.

Det finns mycket som skulle kunna göras för att ge Skanstorget ett nytt liv. Det är dock inte säkert att ett återuppbyggande av saluhallen i dess gamla form är det bästa alternativet, men en rund byggnad mitt på torget med annat innehåll skulle kunna vara möjlig.

Något som är viktigt att tänka på är den fantastiska vy som går att få upp mot Skansen kronan, som är en av de platser från 1600-talet som staden nu har utlovat att vårda långsiktigt i ett samarbete med statliga Fastighetsverket. I satsningen vill man göra Kronhuset, Vallgraven, Stora Hamnkanalen, samt skansarna Kronan och Lejonet mer tillgängliga som en del i att öka stadens attraktivitet och Göteborg som en kulturhistorisk destination. Då vore det ytterst märkligt att börja göra ingrepp av detta slag kring en av de mest påtagliga och tydliga lämningarna från 1600-talet i Göteborg. (se denna länk)

Skanstorgets historia i korthet

Skanstorget 1915, då rådde mer liv och rörelse på platsen. Bilden här hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

”Skanstorget beslöto stadsfullmäktige på drätselkammarens hemställan att den öppna platsen öster om Husargatan mellan Haga och Annedal skulle få till namn” (GP 1888-12-07)

Endast några dagar efter att torget fått sitt namn kom en skrivelse till magistraten om att upplåta torget till allmän försäljningsplats. Det fanns vid denna tid förslag om att göra en omfördelning av de olika torgens funktion. Kungs- och Mashuggstorgen skulle inte längre få hantera kött och fläsk, dessa varor skulle istället säljas vid Järntorget och den möbelförsäljning som pågick där kunde flyttas till Skanstorget. (GP 1889-03-16) I Stadsfullmäktige blev det en kortare debatt som slutade med att det inte blev något nytt marknadstorg på Skanstorget. (GHT 1889-03-22) Frågan om handeln på Skanstorget var sedan vilande, men togs upp i samband med en debatt om ett nytt torg närmare järnvägen. (GP 1893-02-03) Under hösten 1893 lämnades det på nytt in en ansökan om Skanstorgets ordnande till saluplats. (GP 1893-09-01) Ganska snart kom också ett förslag på att uppföra en ny saluhall, ”En saluhall ämnar man uppföra å Skanstorget mellan Sprängkullsgatan och Husargatans fortsättning till beqvämlighet för dessa trakters befolkning. Till saluhallen i fråga har stadsbyggmästare Fahlström uppgjort förslagsritning. Den upptager 22 butiker med tillhörande källare samt öfver källarvåningen hvälfd gård. Hallen omgifves af en täckt gång till skydd för trafikanterna. Bodarne blifva i allmänhet 10 fot breda, 12 fot djupa och 14 fot höga, inredda med gas, vatten och öfriga för handeln behöfliga beqvämligheter och praktiska anordningar. Kostnaderna äro uppskattade till omkring 50 000 kr.” (GP 1894-11-10) Något över en vecka senare kom Drättselkammaren med sitt förslag, något salutorg skulle det inte bli, däremot en saluhall uppförd av sten på torget. (GHT 1894-11-21) Detta förslag kritiserades av signaturen ”innevånare i Haga och Annedal” i en insändare i GHT den 28 november. De ville att det skulle inrättas både en saluhall och ett salutorg samt att skjulen på torgets västra sida skulle rivas och ersättas med den nya saluhallen, istället för att lägga hallen på torgets östra sida. Frågan vållade splittring i Stadsfullmäktige och något beslut kunde inte fattas under 1894. (GP 1894-11-30) Frågan lyftes åter under början av följande år. Debatten var livlig och det påpekades att den allmänna trenden i Europas städer var att handeln flyttade från torgen till hallar och butiker. Något beslut blev det dock inte kring ett salutorg. Istället tillsattes en beredning, som bestod av sju personer, som skulle utreda frågan. (GP 1895-01-11)

Skanstorget år 1913 inför midsommar, då hölls ”lövmarknad”. Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

I september 1896 meddelades i pressen att ”den segslitna frågan om Skanstorgets ordnande till försäljningsplats afgjordes i går äntligen af Stadsfullmäktige”. (Göteborgs Aftonblad 1896-09-18)

”Skanstorget närmar sig alltmer sin fullbordan. Saluhallen är till sitt yttre nästan alldeles färdig och butikerna göras i ordning. Rundtomkring torget är byggnadsverksamheten liflig, och det ena huset efter det andra reser sig i höjden. Det torde icke dröja länge innan torget är färdigt att begagnas till sitt ändamål som salutorg.” (Göteborgs Aftonblad 1898-10-13) Det nya salutorget öppnade andra januari 1899 och kunde erbjuda konsumenterna kött, fläsk, fisk, ost, smör, mjölk och andra livsmedel. (Göteborgs Aftonblad 1898-12-31)

Bilden visar Skanstorget med saluhallen 1901. Den är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Saluhallen fanns kvar till 1940-talet då den revs och efterhand omvandlades i stort sett hela torget till parkeringsplats. (Lönnroth s. 211)

Framtiden för torgen

Flygfoto från 1949. Skanstorget syns till höger om Skansen Kronan. Saluhallen är riven vid denna tidpunkt. Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Torgen var ursprungligen platser alla besökte för inköp av allt från livsmedel till möbler. Den förändrade handeln med butiker i saluhallar och i bottenvåningarna på husen kom att göra torgen allt mer öde. Många torg har blivit parkeringsytor liksom Skanstorget eller används som spårvagnshållplatser, som Järntorget eller enbart som hem åt imponerande statyer likt Gustav Adolfs torg och Lilla Torget. Tillfälligt kan torgen ibland få en marknad men dessa har inte någon likhet med de äldre marknaderna. Handeln har sedan länge flyttat inomhus och delvis ut från centrum. Den förändring som pågår idag med allt mer handel över nätet lär få långtgående effekter i stadsmiljön. Det kan mycket väl vara början på en avveckling även av många, kanske de flesta fysiska butikerna.

Vad skall torgen användas till i framtiden? Det kommer att bli en fråga som berör fler torg än enbart Skanstorget. De slitna torgen, som Skanstorget, kanske fylls med byggnader och i framtiden ställer man sig frågan, varför heter det Skanstorget, här finns ju inget torg.


Bilden i sidhuvudet visar Skanstorget 2018, foto: Per Hallén.


Referenser

Tidningar

Göteborgs Aftonblad

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)

Göteborgs-Posten (GP)

Vårt Göteborg

Litteratur

Eliasson, Martina; Sigrand, Siri och Thomasson Helén, Torg och platser i Göteborgs innerstad. En metod för platsinventering & en studie över 12 utvalda platser och torg.

Lönnroth, Gudrun (red.), Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1, Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, 1999.