1900-talets Göteborg

Bostadsförhållandena i Göteborg

”Om byggnadsverksamheten i Göteborg med afseende a bostadslägenheter i förhållande till stadens folkmängd“ höll i stadsrevisor Ramm i går afton vid Göteborgs allmänna fastighetsegareförenings sammanträde ett längre föredrag.

Talaren påpekade svårigheten af att genom bristen på en ordnad statistik kunna insamla  nödigt material i och för en så grundlig undersökning som varit önsklig. En dylik statistik kunde likväl åstadkommas utan allt för stor ekonomisk uppoffring.

I utlandet hade man på flere ställen insett  värdet af en kommunalstatistik, och särskildt i Tyskland funnes i hvarje stad med omkring 20,000 innevånare en dylik statistik. Till och med i Ryssland förekomme en sådan, och i Petersburg räknade man till och med fönstren.

I Sverige är det endast i Jönköping och delvis i Stockholm, som man ordnat med denna sak.

Ur de källor som stått till buds hade talaren likväl kunnat inhemta åtskilligt och funnit att Göteborg kan påvisa ganska märk­liga och oftast gynnsamma siffror ifråga om bostadsförhållandena.

Vid den undersökning som Borgerskapets äldste år 1813 läto verkställa framgick att . Göteborg då hade 697 hus och 10,411 in­vånare, hvilket gör 15 personer i medeltal för hvarje hus. 1868 var antalet hus 2,375 i med 22 personer för hvarje, och 1880 var man uppe i 30 personer pr hus. Göteborg i har af alla svenska städer största invånaresiffran pr hus.

Stenhusen ha varit stadda i stark tillväxt de senare åren; trähusen ha sett sin bästa period.

Sålunda byggdes år 1883 trähus med 1,017 rum och år 1886 trähus med icke mindre än 1,648 rum, under det att rumantalet i nybyggda trähus förra året utgjorde blott 326, år 1896 112 och år 1891 endast 101.

Under år 1891 tillkommmo stenhus med  endast 411 rum, men under förra året byggdes stenhus med icke mindre än 1,251 rum.

Tal. hade gjort en sammanställning af förhållandet mellan rum och kök samt invånareantalet.

I norra delen af staden, norr om stora hamnkanalen, finnas 5,254 rum och 1,160 kök, med 6,019 menniskor; här tyckas för­hållandena vara temligen öfverensstämmande med den proportion, som måste anses varaden riktiga: ett rum for hvar person. I Haga däremot, där det finnes 13,848 menniskor, är rummens antal 7,046 och kökens 2,921.

Beträffande antalet rum till hvarje kök kommer i Majornas 6:te rote endast 1.3 rum på hvarje kök, i Annedal, Landala, Olskroken och Redbergslid 1,5 rum, i 13:de och 14:de rotarne med Pustervik däremot 4 rum, i norra staden 4,5 rum och i sydstaden till och med 6 rum på hvarje kök.

Hvad beträffar fördelningen af de personer som bo i hvarje rum märkes att i syd staden finnes 8/10 personer på hvarje rum, d. v. s. fler rum än personer. Detta sam­manhänger nog med det förhållandet att en massa kontor där äro belägna. I Landala komma 4 personer på hvarje rum, därpå följa i ordningen Annedal, Majomas 3:dje rote, Stampen och Gullbergsvass.

Trångboddast är man i Masthugget, 11 :te roten, med 10,000 menniskor på 4,000 rum, och i Majomas 3:dje rote, där man kan säga att det finnes bostadsnöd.

De 6 sista åren visar sig den procentiska tillökningen at rum vara 16 proc. och af folkmängd 12 proc.

För närvarande råder en ytterst liflig byggnadsverksamhet i stenhus. Man söker äfven att göra bostäderna bättre och rym­ligare, d. v. s. placera ett mindre antal per­soner i hvarje rum.

Byggnadsverksamheten har dock en benägenhet att tvärt taga slut efter en period at lifaktighet, och det är efter sådana afbrott som bostadsbrist snart inträder. Det vore emellertid skada, yttrade tal. om de jemförelsevis gynnsamma förhållanden, som i detta afseende f. n. finnas i Göteborg skulle upphöra.

Talaren slöt sitt med lifligt bifall mottagna föredrag med citatet:

”Man kan äta för godt och dricka för godt, men man kan aldrig bo för bra. (Ur: Göteborgs Aftonblad 12 november 1898)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Bygge i Majorna, omkring år 1900.