Förra hösten berättades det här om Scholz menageri på Första Långgatan, även denna höst återkom djursamlingen till staden och lockade många besökare.
”Scholz djursamling vid Första Långgatan, “världens största menageri“, utöfvar alltjemt stor dragningskraft på göteborgspubliken. Och underligt vore det annars. Ty det är verkligen en stor och vacker samling för att vara i ett ambulerande menageri som hr Scholz lyckats sammanbringa.
Särskildt påpekas den stora samlingen af icke mindre än ett tiotal ståtliga och kraftiga lejon hvaribland den majestätiske “Sultan” intager hedersplatsen. Det yngsta lejonet “Leo“ är göteborgsbarn, har i sina spädaste dagar besökt Göteborgs Aftonblads byrå, och var på den tiden “alla damers förtjusning och lilla älskling“. Det var när det uppföddes med diflaska. Nu kastar det sig redan öfver köttstyckena med allt annan än älsklig glupskhet. — ex ungue leonem — men så har den lille också fått tandvärk af det.
Dressyrnummerna äro alltigenom vackra, “lejonridten“ väcker fortfarande ohejdad munterhet, isynnerhet då ”Mustafa“, så heter konstberidaren, låter distrahera sig af publikens bifallstorm och med förtviflans kraft klamrar sig fast för att icke ramla af. Föreställningen med “Sultan“ i lejonburen är spännande, i synnerhet då djurens konung är vid dåligt lynne, och man måste beundra djurtämjarens kraft och kallblodighet.
Vi uppmana allmänheten till ett besök.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 29 november 1898)
Vill du läsa mer om lejon i Sverige under historisk tid kan Ingvar Svanbergs ”Nyss visades i Uppsala två små nyfödda lejonungar”, rekommenderas.
Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Första Långgatan mot Masthuggstorget. Stenhuset tillvänster tillhörde F. O. Strömmans Träförädlings-aktiebolag.
Kategorier:1800-talets Göteborg, Djur & natur, Göteborg för 120 år sedan